Vem har inte hört om – eller kanske använt sig av! – klimatkompensation? Själv förbinder jag det med flygresor. Tänk vad bra att kunna flyga till Kanarieöarna på semestern eller till London för en konferens utan dåligt samvete för att man bidrar till koldioxidhaltens ökning! Bara att betala några hundringar!

Men den villfarelsen tog Maria Johansson, brandekolog från Umeå, snabbt ur oss ca 30 deltagare vid sitt digitalt hållna föredrag ”Klimatkompensation – fungerar det?” den 3/2. Hon drog igång med racerfart genom att i några snabba bilder förklara ”kolcyklerna”. Här gällde det att hänga med! Den Snabba kolcykeln är Den Snabba kolcykeln är cirkulationen av kol mellan atmosfären, haven och växter & sådant, i princip sådant som växer snabbt och bryts ner snabbt. Allt är relativt, men här talar vi om cirkulationstider på 0-100 år (i extremfall 1000 år, typ jättegamla ekar). När de växer fångar de koldioxid (CO2) och när de bryts ner (genom förmultning, brand etc) frigörs CO2.

Den Långsamma kolcykeln sker på en ”sådan tidsskala som vi inte kan föreställa oss”, miljontals år! en”Geologisk tidsskala”. Som hon sade: Och det är ett naturvetenskapligt faktum att utsläpp från dessa ”hoptryckta dinosaurier” (i form av ”svart” fossilt kol inlagrat i berggrunden) inte kan kompenseras med inbindning i ”grönt kol” i den snabba cykeln. För det går inte att garantera att kolet inte frigörs igen, t ex vid skogsbränder. Och detta ska sättas i relation till att CO2 stannar i atmosfären i tusentals år!

Allt detta komplext så det förslog … men än var det inte slut! Maria kategoriserade metoderna att kompensera klimatpåverkan i tre grupper:

• Substituera fossilkraft
• Trädplantering & Minska avskogning
• DAC (Direktinfångning och Geologisk lagring) samt BECCS (Bioenergi med Kolinfångning & Geologisk lagring).

Och så visade hon oss snabbt en bild med en översikt över internationella system för utsläppshandel: CDM (Clean Development Mechanism), REDD+ (Reduced Emissions from Deforestation & Forest Degradation) och VCM (Voluntary Carbon Markets) – var och en med ett antal certifieringar … Oj, här var man som åhörare nästan ”lost”. Tills Maria tröstade oss med att ”detta är en djungel”, som dessutom ändras kontinuerligt.

Så långt kommen hade jag vant mig vid Marias tempo; det gällde att vara på alerten hela tiden och då gick det bra! Och nu blev det också enklare i och med sådant man hört talas om: Kyotoprotokollet (som är indelad i Annex 1, länder med utsläppstak, och Annex 2, länder utan egna utsläppsmål). Och så Parisavtalet (Alla länder har egna utsläppsmål), vilket borde omöjliggöra handeln mellan rika och fattiga länder. Slutligen sedan 2018 ”Gretaeffekten”, som hos vissa återförsäljare av utsläppsrätter ökat efterfrågan på sådana med 100 %.

Men alla försök att etablera klimatkompensation som ”lösningar” mot CO2-utsläppen, vilka i princip går ut på att ”göra CO2 till en handelsvara” (utsläppshandel), har mötts av kritik. Maria nämnde en samordnad aktion av miljö- och bondeorganisationer som under parollen ”Durban Declaration on Carbon Trading” (2004) beskrev detta som ”falska lösningar” och att ”utsläppshandel inte kommer att bidra till att skydda jordens klimat. Det är en falsk lösning som befäster och och förstärker social ojämlikheter på många sätt”.

Maria tog nu upp kritik som riktats mot de olika formerna av klimatkompensation. En förutsättning för att kompensation ska fungera är ”Additionalitet”, som avser att projektet (sådana som motverkar CO2-utsläpp) inte skulle ha startats utan kolkrediterna. Här hänvisade Maria till en studie som visade att det bara är 2 % av CDM-projekten (Clean Development Mechanism) som är additionella; ”det är nästan omöjligt att bevisa vad som hänt utan kolkrediter”. T ex är investeringar i sol- och vindkraft idag lönsamma utan kolkrediter (dvs de hade troligen startats ändå).

En del av de projekt som stöds kan ha negativa effekter lokalt. Så kräver anläggningar för sol, vind, vattenkraft mm mycket mark, vilket i t ex Indien och Afrika kan hota tillgången till mark för odling av födoämnen. Klimatkompensation för resande, t ex med flyg, har visat sig svåra eller omöjliga att följa upp. Dessutom har det i praktiken invaggat många (personal såväl som resande) i tron att utsläppen de facto ”försvinner”. Här finns många exempel på s k ”greenwashing”, dvs att företag betalar för att framstå som ”renare” än de egentligen är – samtidigt som vissa gör skatteavdrag för avgifterna genom att bokföra dem som PR-kostnader (vilket de ju faktiskt ofta är!).

Odling av skog används ofta som en metod för klimatkompensation. Men hur är det då med skog som kolsänka? Inget vidare – om man inte ser det på väldigt lång sikt. Unga bestånd med hög bladmassa fångar mer mer kol per dag – men gamla skogar innehåller hundratals år av kolinlagring som frigörs vid avverkning! Och dagens hyggen sker (beroende på var på jorden) typ 10-30 år efter odlingen. Slutsats: Bättre att skydda gammelskog!

För övrigt anser många att potentialen för kolinlagring i skog är överskattat. En artikel i Science berättar att man för att kompensera våra CO2-utsläpp måste beskoga enorma arealer, motsvarande all världens gräsmarker och tundra: mark som 2.5 miljarder människor lever av! Alltså helt orealistiskt! Mer skogsplantering kan också öka risken för skogsbränder – vilket på nolltid omintetgör klimatkompensationen! T ex konsumerade en enda brand i Oregon 10 % av bufferten av kolkrediter … Dessutom så räcker det inte med att plantera träd – i t ex Etiopien måste de skyddas i 10-20 år innan de klarar sig själva. Och så måste man se till att de inte avverkas i förtid.

Köpta utsläppsrätter för skog kan leda till s k ”landgrabbing”. En norsk tallplantage i Uganda ledde till att lokalbefolkningen förlorade mark, att brunnar torkat och till och med svält.

Och så här mot slutet av sitt föredrag redovisade Maria siffror från Oxfam, som säger att de rikaste 1 % av jordens befolkning släpper ut dubbelt så mycket CO2 som den fattigaste hälften av jordens befolkning! Och de 10 % rikaste (dit Sverige tillhör) orsakar hälften av alla utsläpp! Den provokativa frågan är nu om det är verkligen är ok att vi med våra stora utsläpp per person kan köpa utsläppsutrymme från de som släpper ut mycket mindre per person?

Det finns för övrigt en fara med klimatkompensation genom att den kan påverka vår ambition att minska våra utsläpp. Negativt. Samtidigt så har det visat sig att för somliga som klimatkompenserar resor mm så har detta också stimulerat till vanor som leder till minskade utsläpp i vardagen. Positivt!

Man kan väl säga att Maria avslutningsvis helt ”dissade” klimatkompensation som idé. Vi måste inse att gjorda fossilutsläpp inte kan göra ogjorda! Ord och inga visor! Vi måste minimera våra utsläpp. Det behövs separata mål för riktiga utsläppsminskningar, vid källan! Och så ”klimatinvestera” i bra projekt till ett rättvist pris (i EU minst runt 1000 kr/ton). FN kan också finansiera bra projekt (typ ”agroforestyprojekt) i utvecklingsländer.

Antecknat av Lars Klasén. Ev. fel i redovisningen kan bara skyllas på mig (och mina anteckningar) och inte på föredragshållaren

 

Här några lästips, sammanställt av Maria Johansson:

1. Debattartikel av 23 forskare från december 2020: https://www.dn.se/debatt/vilseledande-och-falska-myter-om-klimatkompensation/?fbclid=IwAR23OHiMw1IUZwOAg3mVwnQGLl6u0NJNDrW91BbOpI3wfZH5SDOq0n47EZA Slutreplik : https://www.dn.se/debatt/vi-kan-inte-kompensera-bort-fossila-utslapp/?fbclid=IwAR3IqePiU-_SHi8jhS_qTHeACdKXYApbdKqbMrJjvAeVgeGVWv-66vhIT64 Olåst på engelska: https://www.climatechangenews.com/2020/12/11/10-myths-net-zero-targets-carbon-offsetting-busted/
2. Bolincentrets nya policy brief om Klimatkompensation: https://bolin.su.se/polopoly_fs/1.525181.1604507603!/menu/standard/file/Carbon-offsetting_sv-v3.pdf
3. Bra sammanställning om fördelar och nackdelar med olika carbon revmovals av Oxfam: https://policy-practice.oxfam.org/resources/removing-carbon-now-how-can-companies-and-individuals-fund-negative-emissions-t-621034/
4. Forskare förklarar varför uppskalning av frivilligmarknaden 15 ggr inte kommer minska utsläppen: IS SCALING UP VOLUNTARY CARBON OFFSET MARKETS REALLY WHAT THE CLIMATE NEEDS? https://greenfinanceobservatory.org/wp-content/uploads/2020/12/Scaling-up-GFO-analysis-3.0.pdf?fbclid=IwAR1m30qcJyTuC1AiD5JDmTMmCCPWv-gHGnHKGiqokY1fiIQ59roBcR3bZ14
5. ZeroMission skriver att trädplantering inte är permanent kolinlagring: https://zeromission.se/kan-tradplantering-balansera-fossila-utslapp/?fbclid=IwAR3-KIqUi5xSNrtaY-75E4q8aPZUiW_f7lIPeaTpI6Z_UUuwIbKhy-sYiV8 och att marken inte räcker för att kompensera alla fossilutsläpp : https://zeromission.se/racker-marken-till-for-att-klimatkompensera-okande-utslapp/?fbclid=IwAR1wPRebmI-OIqnzVIBjh6ZINMeI5n3UNOC8tZ4wTPZs-LJnclFC-kLt5oc
6. Bra förslag till hur Artikel 6 borde skrivas om, av flera miljö- och rättviseorganisationer (till COP25): https://www.corporateaccountability.org/wp-content/uploads/2019/11/Article-6.8-of-the-Paris-Agreement-A-Non-Market-Approach-to-1_5_v4_FINAL.pdf?fbclid=IwAR0wAqWWpDqo81CrPmCFG1OILwk8BgpSThWIXGD-rS65hjYOmTzB-fP0INs
7. Bra resurs (Carbon Market Watch) och om varför nature-based solutions förlorar sin förmåga att vara effektiva sänkor ju mer fossilkol vi släpper ut (rättfärdigat med kompensation i skog): https://carbonmarketwatch.org/2020/10/22/up-in-smoke-california-fires-once-again-highlight-dangers-of-forest-offsets/
8. Bra kritik av REDD+ och naturbaserade lösningar: REDD Monitor: https://redd-monitor.org/
9. Naturskyddsföreningens kritik mot REDD 2011: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2011_skog_naturvard_mer_pengar_at_skogen.pdf
10. Bra bok från 2006 om bakgrunden till utsläppshandeln, med Durban Declaration on Carbon Trading: https://whatnext.org/research_pubs/carbon-trading-a-critical-conversation-on-climate-change-privatisation-and-power/