Igelsta kraftvärmeverk och projekt bio-CCS. Presentation i ord och bild från studiebesöket den 6/3

Så fick vi besöka Igelsta kraftvärmeverk igen! Vi var ju där 2011 men det som triggade besöket denna gång var framför allt det nya projektet om koldioxidinfångning, bio-CCS. Intresset var överväldigande: 35 personer deltog – och vi hade också varit tvungna att säga nej till ca 5 ytterligare personer. Ca hälften var medlemmar i föreningen. Ansvarig var Lars Klasén, föreningens ordförande.

Föreningen tackar så mycket för visning och presentation! Vilken uppställning med hela 5 guider: Camilla Koebe, hållbarhets- och kommunikationschef, Anna Gustafsson, miljöstrateg/tillståndsspecialist, Leif Bodinson, projektägare bio-CCS, Anna-Lena Jansson, kommunikatör och Monica Eriksson, miljösamordnare! Och tack för det vid bjöds på under presentationen: kaffe, te och matiga smörgåsar!

Besöket inleddes med en rundvandring; rättare sagt en tur upp till taket på den nyaste anläggningen. Som tur var var det klart väder – så vi delgavs en fantastisk utsikt över staden och Igelstaviken, med omnejd! Här en film (av Kristin Persson från vår styrelse) som tar oss hela vägen runt byggnaden: https://www.facebook.com/reel/7256285774447016 . Ett antal foton från besöket finns nedan, efter rapporten.

1. Presentation av Igelstaverket och bio-CCS-projektet

Anm: Bilderna nedan syns bättre i presentationen i pdf (med många fler bilder!) som finns här: Presentation SNF 240306.

Camilla Koebe, hållbarhets- och kommunikationschef, inledde med en allmän översikt. Söderenergi, som ägs av Södertälje, Botkyrka och Huddinge kommuner, är Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducent och producerar värme för ca 300.000 personer, kontor och industrier i Stockholms-regionen. Det fjärrvärmenät (se figur) man är en del av är det näst största i världen! Därtill produceras el motsvarande användningen i 100.000 hushåll. Hon konstaterade för övrigt att att Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el som idag till år 2035. Något som nog alla inte tänker på är att fjärrvärmen är en förutsättning för att producera el i kraftvärmeanläggningar. 2023 producerade Igelstaverket 2 418 GWh värme och 277 GWh el.

Camilla pratade vidare om bränslen. Andelen förnybara och återvunna bränslen stod för 99,7 % av den totala energiproduktionen under 2023. Fördelningen framgår av bilden. Man gör av med 1 miljon ton bränsle per år. Det anländer med lastbil, tåg (omlastningsterminal i Nykvarn) och båt Därefter övergick hon till att tala om utsläpp och rening. Ett häpnadsväckande faktum är att av det som avskildes 2023 var 89 ton tungmetaller (arsenik, kadmium, krom, kvicksilver och bly)! Se i övrigt bifogade bildpresentation!

Camilla avslutade med att visa en graf över Sveriges klimatmål.

Därefter tog Leif Bodinson, ansvarig för projekt bio-CCS, vid. (CCS står för Carbon Capture and Storage). Han inledde med att berätta lite om bakgrunden till Igelstaverket. 1981 var det ren koleldning som gällde. Under 1990-talet skedde en övergång till i huvudsak biologiska bränslen. (I denna 8-minuters film redovisas historiken fram till invigningen av Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk den 17 mars 2010: https://youtu.be/F-CuB-kO-zg – värd att ta del av inte minst för att uppläsare är Hans Villius!). Idag släpper man ut 500.000 ton biogen CO2 – dvs det som är föremål för omhändertagande med den kommande anläggningen för CCS!

Leif berättade om projektet och den planerade tidplanen samt den teknik som kan användas för infångandet av CO2, där koldioxiden avskiljs från rökgaserna genom kemisk absorption. Koldioxidvätskan ska fraktas nedkyld till plats för geologisk lagring under havsbotten eller i berggrunden. Där mineraliseras koldioxiden och blir så småningom en del av berggrunden. Här en bild över projektets faser:

Sista talare var Anna Gustafsson, miljöstrateg/tillståndsspecialist. Hon inledde med att berätta om tillståndsplikt; att ändringstillstånd söks för avskiljning av koldioxid för geologisk lagring, för mellanlagring av koldioxid för användning, Utökat uttag av kylvatten, ny kaj, muddring, ”Dumpning” av muddermassor och slutligen Bortledning av grundvatten. Man har redan genomfört ett antal steg i tillståndsprocessen och är nu framme vid att ta fram en MKB (miljökonsekvensbeskrivning), vilket behövs för steget efter: ansökan till Mark- och miljödomstolen. Hon nämnde vidare för- och nackdelar med lokaliseringen vid Igelstaverket. Att avskiljning av koldioxid sker nära den anläggning där rökgaserna uppkommer är en klar fördel, liksom att lagertankar för förvätskad koldioxid kan placeras vid en hamn för att möjliggöra transport med fartyg. Nackdelar är att det är relativt nära bebyggelse; dock minst 600 m, vilket anses godtagbart.

Sedan berättade hon om risker vid lagring av koldioxid, påverkan på luft, ytvatten, grundvatten och naturmiljön allmänt. Och miljöaspekter under anläggningstiden … Slutligen informerade hon om att Södertälje kommun driver arbetet med en ny detaljplan för att förbättra Igelstaverkets säkerhetsskydd och trafiksituationen vid Nynäsvägen, och säkerställa Igelstaverkets verksamhet. Detaljplaneförslaget beräknas gå ut på samråd i höst.

Lars Klasén antecknade