Den 20 februari fick vi besök av Cecilia Hedfors, sak­kunnig miljögifter på Naturskyddsföreningen. Föredraget hade rubriken PFAS – är det verkligen så farligt? – och svaret var ett solklart JA! Inte nog med det: det finns nästan överallt och är till råga på allt nästan oförstörbart: De är inte för intet de kallas en ”evighetskemikalie”. Med det avses att de aldrig bryts ner i naturen. De är syntetiskt framställda och idag finns det omkring 15 000 olika PFAS-ämnen på marknaden! 4 av dem svarar för ca 75 % av förekomsten.

Cecilia inledde med att berätta att den första användningen av PFAS kan dateras till för omkring 100 år sedan. Den tidigaste reguljära användningen skedde inom rymdindustrin, men under 1950- och 1960-talet blev produkter innehållande PFAS allmänt använda inom konsumentprodukter och framställning av sådana. Ett exempel på sådan användning är insidan av rör och slangar, vilket har fördelen att de är lätta att rengöra. Inom plastindustrin fick PFAS en mångsidig användning, ja det användes till och med i målarfärg!

Det går att undvika PFAS – även om det är svårt i många fall. För att framställa frigolit användes PFAS som ”blåsmedel” – men nu har man kommit på alternativ. Beträffande just byggande så vet i allmänhet inte de som arbetar med olika material vad detta innehåller, dvs om det innehåller PFAS eller inte. Dock är det en trend på senare år där många företag aktivt väljer bort PFAS. Ett exempel är IKEA som numera enbart änväder PFAS i viss eletronik pga dess flamskyddande egenskaper.

Vad gäller kosmetika och matvaror är det numera krav på att innehållsdeklarera ev. förekomst. Här har Naturskyddsföreningen varit en av de första som aktivt drivit på utvecklingen. Betr matförpackningar så är PFAS borttaget – iaf vad gäller svenskproducerade varor (osäkert dock betr importerade). Vad gäller mediciner är det svårt med alternativ. Betr bekämpningsmedel finns det alternativa ämnen. Vad gäller dessa två områden anges krav inte i generell lagstiftning; bara i specifika fall.

Naturskyddsföreningens medlemmar har testat svenskt kranvatten för PFAS. Resultatet visar en gradvis förbättring med tiden även om PFAS förekom i 92 % av proverna! Dock i allmänhet under gränsvärdet, som är 4 nanogram per liter. Den högsta halten på 22 ng/L uppmättes i området Irsta i Västerås. Även Halmstad (6,5 ng/L) och Gävle (7,4 ng/L) uppmätte halter över det nya gränsvärdet. De prov som vi i Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn tagit visade på halter väl under gränsvärdet.

Föredraget åhördes av ca 25 personer – som var mycket aktiva med frågor (vilket Cecilia tackade speciellt för efteråt). Istället för att försöka relatera innehållet i Cecilias innehållsrika (men väldigt klara, lättuppfattade och väldigt bra framförda!) föredrag så vill vi hänvisa till den översikt som finns på https://www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/stoppa-pfas/ .

Och så hänvisar vi förstås till Cecilias bildpresentation! Den finns i pdf här: PFAS Södertälje 2025.

Vi kan också hänvisa till det inspelade föredrag som Cecilia höll den 13/11 2024 för Kemikaliegruppen på Naturskyddsföreningen. Det finns på https://www.youtube.com/watch?v=e5juZbEpvhg.