Den 6 maj gjorde vår krets en utflykt till platsen för en föreslagen bergtäkt vid Gerstaberg, strax söder om den stora Tveta återvinning. Vi hade ju den 2022-12-15 yttrat oss i samband med NCCs planerade ansökan om täktverksamhet där (se vår webb under Remisser Södertälje 2022!) men ville nu när det är vår ta oss en närmare titt på framför allt förekomsten av växter, men även fåglar.

Vår guide var Rolf Wahlström från Botaniska Sällskapet i Stockholm. Vi var nu 6 medlemmar som vandrade runt på området under ett antal timmar och observerade och noterade. Mest växter och fåglar förstås, men ibland även berggrund och stenar. Här pekar Rolf ut en metamorf stenskärva (eller var det kanske renlavar? Det fanns mycket att visa!). Enligt NCCs beskrivning är bergarten i den södra delen av området ’granodiorit-granit’ och i den norra ’vacka’. Eftersom båda bergarterna är påverkade av metamorfos kan de också enligt samma källa kallas ’gnejsgranit’ i södra området och ’ådergranit (migmatit)’ i det norra. Indelningen av bergarter verkar vara en ytterst komplicerad historia.

Rolf kunde notera följande förekomster: Träd: tall, gran, en, björk, asp, klibbal, sälg; Växter: lingon, blåbär, ljung, vitsippa, stormåra, nagelört, skvattram, vårfryle, veketåg; Mossor: vitmossa (flera arter), blåmossa, väggmossa, husmossa, björnmossa; Lavar: grå renlav, gulvit renlav, fönsterlav. Vid Vaskasjöns strand: pors, skvattram, tranbär. På vägen tillbaka från vår fikapaus vid sjön såg vi aspticka och dvärgvårlök. Vi såg också bland annat svartbräken, stensöta och kärleksört på berget intill vägen.

Vad gäller fåglar noterades följande: Korpar: 2 st i täktområdet, 2 st på udde vid Vaskasjön (troligen vid boet). I Vaskasjön: Knipa: två par, vigg 18 st, gråhäger 2, fiskmås. Och så hål i träd samt urgröpningar i myrstackar som båda mest troligt pekar på gröngöling. Hålet i trädet var 7-8 cm djupt, och så djupt når inte större hackspett med sin kortare näbb. Spillkråka är förstås ett alternativ, men dock inte så troligt.

Våtmarken i täktområdet är intressant och förtjänar nya besök och studier när växtligheten tagit ordentlig fart. Detsamma gäller myrmarken mellan Vaskasjöarna, som vi inte hann med denna gång. Och närmare studera hällmarkstallskogen och förekomsten av blåmossa, vilket tyder på lång kontinuitet. Området totalavverkades på 1990-talet – undantaget på berghällarna pga klenväxande skog – varför  man inte kan förvänta sig att den skog som nu finns i området är av sådan ålder och sammansättning hyser mer skyddsvärda arter, vare sig kärlväxter, mossor, lavar eller svampar.

Text: Rolf Wahlström (redigerad av Lars Klasén). Foto: Rolf Wahlström, Mats Johansson, Lars Klasén

Kommentar/bakgrund: Om och när NCC går vidare med med sina planer på täkt är inte känt. Vi kommer i vilket fall att fortsätta att följa detta ärende. Så här uttryckte vi oss i sammanfattningen av vårt yttrande 2022-12-15: ”Det anges att området är bevuxet av produktionsskog. Faktum är dock att detta förhållande inte är något för all framtid givet. Fram till 1990-talet bestod området till stora delar av gammelskog/naturskog – och kan, utan brytning, återgå till sådan på lång sikt. Frågan om våtmarker, grundvatten etc är enligt vår mening undermåligt behandlat. Allt det vatten som idag avrinner åt olika håll föreslås att samlas och ledas till Vaskasjöarna. Vad händer med Vaskasjöarna och i synnerhet de omgivande våtmarkerna/myrarna? Detta måste genomlysas ordentligt!”