Vi är remissinstans i bland annat planärenden som berör natur och miljö inom Södertälje och Nykvarn.
Remissansvarig för Södertälje är Lars Ljungdahl. Vi vill gärna att medlemmar och även andra med kunskaper och synpunkter avseende ärendena hör av sig till oss, E-post sodertalje-nykvarn.krets@naturskyddsforeningen.se
Nedan sammanfattas föreningens yttranden 2011 avseende Södertälje kommun.
2011-12-02 Översiktsplan 2012 för Södertälje kommun
Naturskyddsföreningen i Södertälje uppfattar “Förslaget till ny översiktsplan 2012 för Södertälje kommun” som ett gediget arbete. Utgångspunkten är konkret och bra beskriven. De strategier och riktlinjer som redovisas har baserats på en, vad vi anser, relativt korrekt omvärldsbeskrivning, inklusive trender, och – framför allt – ett hållbarhetsresonemang. Här finns ett såväl globalt som lokalt perspektiv, vilket är bra.
Det är intressant att konstatera att förslaget i hög grad överensstämmer med den policy för hållbar stadsutveckling som Naturskyddsföreningen i Stockholms län arbetar efter vad gäller översiktsplanering. Detta innebär att vi både ser positivt på och instämmer i mycket av det som förslaget redovisar.
Förslaget nämner planer om att bebygga Brandalsund med bostäder. Därför vill vi här klargöra att Naturskyddsföreningen tar bestämt avstånd från såväl bostäder i Brandalsund som etablering av andra nya tätorter i Södertälje kommun. Vi är helt eniga med förslaget till översiktsplan om att inte etablera nya tätorter utan istället så långt det är rimligt lösa behovet av nya bostäder via förtätning i Södertälje stad och tätorterna Järna, Hölö, Mölnbo och Enhörna.
Se remissvar_20111202_oversiktsplan_sodertalje_2012
2011-11-25 Miljöprogram för Södertälje kommun 2012-2016
Naturskyddsföreningen i Södertälje ser givetvis positivt på att Södertälje kommun månar om miljön. Vi håller dock inte med om att det är som förslaget skriver att kommunen “har kommit långt i miljöarbetet”. Det må möjligen vara sant vad gäller de åtgärder som beskrevs i Agenda21-programmet, men generellt sett är behoven av olika former av omställningar mycket större än vad kommunen låter påskina. Naturskyddsföreningens erfarenhet är dessutom att beredvilligheten att i praktiken försöka uppnå dem ofta tyvärr är alltför liten.
Det framgår tydligt att miljöprogrammet och översiktsplanen är starkt relaterade till varandra. Vi finner att det nu liggande förslaget till översiktsplan 2012 för Södertälje kommun är mycket tydligare och mer långtgående I sina hållbarhetsambitioner än förslaget till miljöprogram! Det borde vara tvärtom – dvs att miljöprogrammet genom sina mål visar vägen!
En viktig faktor i sammanhanget är samhällsplaneringens fundamentala roll för att komma till rätta med Södertäljes kanske allra största hinder på vägen mot hållbar miljö, nämligen invånarnas förkärlek för bilåkning. Visserligen innehåller förslaget till miljöprogram några åtgärdsförslag, t ex att gynna cykling och kollektivtrafik, men man berör inte alls det som är lika fundamentalt för att komma till rätta med problemet, nämligen förändrade attityder.
En allvarlig brist i förslaget till Miljöprogram är att det vad gäller “Energi och Klimat” inte redovisar några “egna” prioriterade åtgärder utan i stället hänvisar till dokumentet “Klimatstrategi och energiplan 2011-2014” – som bara existerar i en remissutgåva. Om det vore så att denna remissutgåva var mer eller mindre oantastlig så vore detta möjligen tillfyllest – men tyvärr är så inte fallet.
Se remissvar_20111125_miljoprogram
2011-09-16 Samråd Förstudie högre kapacitet järnväg Stockholm – Järna
Naturskyddsföreningen i Södertälje och Naturskyddsföreningen i Stockholms län är positiv till en utökning av kapaciteten för tågtrafik mellan Stockholm och Järna. Detta bör ske via ny spårdragning längs den befintliga Grödingebanan. Befintliga tunnlar kan sannolikt inte breddas, nya tunnlar – eller möjligen kompletterande ytlägen – måste tillkomma. Befintliga ytlägen kan på många sträckor breddas med i sammanhanget måttliga ansträngningar. Fler övergångar och möjlighet till passage framför allt till båtnad för det rörliga friluftslivet bör övervägas. Vi avvisar bestämt en spårdragning i ny sträckning Flemingsberg-Gerstaberg.
Vad gäller de föreslagna åtgärderna innan nya spår slutligen kan tas i bruk accepterar vi förslaget om att öka godstågstrafiken på Västra stambanan via Tumba endast under förutsättning att de delar av sträckningen som är omgiven av bostäder förses med bullerskydd. Ett exempel är sträckan Södertälje hamn–Östertälje.
Även om vi inser att en slutlig ny järnväg enligt alternativet dragning utmed Grödingebanan är ett mycket stort projekt föreslår vi att en tidigareläggning än 2030 utreds i syfte att några av de kostsammaste åtgärderna i Steg 1-3 då kan undvikas. Utan närmare studium tror vi att en rimlig inriktning skulle vara år 2025.
Se remissvar_20110916_jarnvag_stockholm_jarna
2011-06-30 Detaljplan för Skillebyholm del av Skilleby 4:59, Hölö-Mörkö kommundel
Naturskyddsföreningen i Södertälje anser det principiellt fel att etablera nya bybildningar på det sätt som föreslås, inte minst ur klimatsynpunkt. Ny bebyggelse ska förläggas till redan befintliga bebyggda områden. Detta gynnar en god infrastruktur, kollektiva trafiklösningar, affärer, skolor etc. istället för bilberoende, isolation hos icke bilinnehavare, dyra infrastrukturella lösningar etc. I Järnas omgivningar finns det enligt vår mening redan alltför många små bybildningar.
När vi nu ändå accepterar förslaget gör vi det framför allt mot bakgrund av programområdets närhet till etablerade bussförbindelser samt att annan nyetablering redan är på gång i närheten. Planbeskrivningen uppger att det är 5 km till Järna. Det stämmer inte. Avståndet till Järnas centrala delar, pendeltågsstation, mm är 8-9 km, vilket är det relevanta i sammanhanget. För att i någon mån motverka stor bilanvändning anser vi för det första att den föreslagna cykelvägen mot Järna ska anläggas, och då inte bara fram till kulturhuset utan ända fram till Järna, för det andra att den befintliga bussförbindelsen ska utökas med flera turer. Båda dessa saker ska realiseras innan nya bostäder över huvud taget får tas i bruk. Därmed ökar i alla fall chansen att åtminstone barnen åker kollektivt, eller cyklar, även om föräldrarna tar bilen till sina arbeten (etc).
Vad gäller uppvärmning vill vi påpeka att Södertälje kommun för närvarande utarbetar en “Klimatstrategi och energiplan för Södertälje kommun 2011-2014”. En viktig del i denna är krav på s k NNE-hus (nära-nollenergi) vad gäller uppvärmning av bostäder från och med 2014 (anm: Naturskyddsföreningen föreslår redan fr o m 2012). Vi förvånas över att att planprogrammet inte med ett ord antyder dessa ambitioner. Vi kräver NNE-hus för all nybyggnad inom programområdet. Vi finner ingen som helst anledning att inom just detta programområde frångå de krav som Södertälje kommun självt ställer.
Planbeskrivningens skrivning om att det “förordas uppvärmning med förnyelsebar energi som t ex pelletsteknik, solvärme eller bergvärme och andra värmepumpar” låter ju bestickande, men med NNE-hus kan knappast bergvärme försvaras, mot bakgrund av de stora investeringskostnaderna i förhållade till de små eller obefintliga mängder tillskottsvärme som behövs just i NNE-hus. Skrivningen “Inom området bör inte uppvärmning ske med direktverkande el eller fossila bränslen” förvånas vi över. Sådan uppvärmning ska naturligtvis inte alls tillåtas.
Se remissvar_20110630_skillebyholm
2011-06-20 Detaljplan för Ekgården-Örnstugan
Naturskyddsföreningen i Södertälje anser att programförslaget innebär ett alltför stort intrång i tätortsnära skog och vill därför begränsa det område som tas i anspråk för bebyggelse. För att ändå utnyttja områdets potential, med dess relativa närhet till centrala Södertälje och goda allmänna kommunikationer, föreslår vi tätare bebyggelse och delvis andra bostäder än fristående villor, vilket gör att det angivna målet om ca 70 bostäder samt gruppboende ändå kan uppfyllas.
Ekgården (norra) ska bara bebyggas i sin nordöstra del, med totalt ca 50 bostäder samt gruppboende. Örnstugan (västra delen) ska inte alls bebyggas. Örnstugan (östra delen norr om fastigheterna 1:20-1:23) ska bara bebyggas i sin östligaste del, med ca 10 bostäder. Utredningsområdet för möjlig tillkommande bebyggelse ska enbart bebyggas utmed Ragnhildsborgsvägen, sammantaget ca 10 bostäder.
Beträffande kommunikationer ska Ragnhildsborgsvägen/Mälarbadsvägen samt alla vägar inom och till de nybebyggda områdena fartbegränsas till 30 km/timme.
Vad gäller energiförsörjning kräver vi att all nybyggnation ska uppfylla de krav som Södertälje kommun ställer i den kommande “Klimatstrategi och energiplan för Södertälje kommun 2011-2014”. Det innebär genomgående NNE-hus (nära-nollenergi). Utöver fördelarna ur energi- och klimatsynpunkt onödiggörs därmed sådana dyrbara investeringar i t ex bergvärme och fjärrvärmeanslutningar som programförslaget antyder.
Se resmissvar_20110620_ekgarden-ornstugan
2011-05-15 Klimatstrategi och energiplan, Södertälje kommun 2011-2014
Naturskyddsföreningen i Södertälje konstaterar att remissutgåvan är omfattande och vi har därför ägnat avsevärd tid åt att granska den och att kommentera såväl text som fakta. Vi har därtill diskuterat dess struktur och generella uppläggning.
Vi måste tyvärr säga att vi finner utgåvan behäftad med ett stort antal brister. Bakgrundsbeskrivningen är mycket svår att ta till sig. Den består av delar och fakta från ett antal rapporter, som sinsemellan ofta inte är samstämmiga. Det som, enligt vår mening, borde skett är en konsistent och renodlad, för Södertälje relevant beskrivning med “egna” ord, och där de rapporter som den baseras på enbart anges som referenser. Hela utgåvan känns generellt sett väldigt “splittrad”.
Fakta bör separeras från synpunkter och åsikter. Det är till exempel inte alls lyckat att mitt i en faktabeskrivning plötsligt få läsa synpunkter eller till och med åtgärdsförslag, vilket ofta förekommer.
Det finns en stor “lucka” i hela planen: den saknar en beskrivning av potentialen för olika åtgärder. Den innehåller ju en bakgrund samt en en hel del fakta om “nuläget” på det internationella, nationella och lokala planet. Den innehåller också förslag på “måsten”, på åtgärder och mål. Men allt detta “hänger i luften” – eftersom det inte finns något som anger i vilken mån angivna åtgärder och mål verkligen är realistiska. En rejäl inventering av potentialen för solfångare (t ex lämplig takyta i kommunen), värmepumpar (t ex sjövärmepotentialen) etc bör såklart göras.
Utredarna har gjort det onödigt svårt för sig genom att försöka medta såväl “produktion” som “användning”. Enligt vår mening är det användning/konsumtion som genomgående ska studeras – det är ju den som orsakar koldioxidutsläppen! Var energin produceras är faktiskt irrelevant i sammanhanget! Svårigheterna är uppenbara i synnerhet eftersom Igelstaverket producerar energi (el och värme) som till stor del inte används inom kommunen. Å andra sidan säljer Telge Vind från vindkraftverk som man visserligen investerat i men som av effektivitetsskäl lokaliserats till Dalarna.
Utgåvan är lite väl “fjärrvärmevänlig”. T ex antyds att värmepumpar bör undvikas!. Vi anser att en strikt objektivitet bör tillämpas. Användningen är el är delvis missvisande eftersom beskrivningen förbiser att en avsevärd del av det som t ex benämns som direktel i själva verket utgör drift av värmepumpar – som därmed ger ett i princip minst trefaldig ökning av värmeutbytet.
Användningen av värmepumpar är i dag mycket stor. T ex finns värmepumpar av olika slag installerade i över 1 miljon villor i Sverige! Mot denna bakgrund är värmepumpar alltför lite behandlade i utgåvan. Faktum är också att sådana ingalunda bara används i småhus utan har fastmer kommit till användning även för storskalig värmeproduktion, ja t o m i fjärrvärmeverk. Användning av solfångare (för uppvärmningsändamål) är i princip helt glömt.
Åsikter som härrör från kommersiella intressen framförs okritiskt som sanningar. Detta gäller uttalanden från såväl Telge som AstraZeneca. Strikt objektivitet bör tillämpas!
Samhällsplaneringens betydelse är för lite betonad och bör lyftas fram. Vi anser att samhällsplanering är av allra största betydelse vad gäller energianvändning och därmed koldioxidutsläpp! Bebyggelsens lokalisering är A och O – för såväl möjligheten till effektiv energiförsörjning, minimering av onödiga transporter, möjligheter till kollektiv trafik, cykling – med mera.
Nya byggnaders energiförbrukning behandlas för lite och bör lyftas fram mer. Vi anser att alla nya byggnader då ska vara nära-nollenergihus. Det finns ingen anledning till att senarelägga detta egentliga slutmål. Möjligheterna till fjärrvärmeanslutning ska i alla lägen beaktas vid utformning av nya byggplaner – men vad gäller framför allt småhus naturligtvis sättas i relation till att nära-nollenergihus definitionsmässigt behöver minimalt med externt tillförd energi för uppvärmning.
Slutligen kan här nämnas att ytterst krävs nog en “mental omställning” hos oss alla för att det ö h t ska finnas en chans att uppnå de i vissa avseenden mycket ambitiösa målen. Utan en sådan omställning kan många av målen tyvärr anses som mer eller mindre orealistiska.
Se remissvar_20110515_klimatstrategi_energiplan
2011-03-28 Detaljplan för Hjälmsättra och Hoxeltorp inom Ritorp och Viksberg i Södertälje
En exploatering av området Hoxeltorp enligt förslaget innebär en stor påverkan på natur och miljö. Därför accepterar vi inom detta område bara en begränsad exploatering i form av bostäder, men inte skolor, och då inte längre österut än till gränsen för Bornsjöns avrinningsområde. Skälet härför är främst att värna friluftsliv och bevarandet av kulturmiljö och landskapsbild. Därtill skall strandskyddet (100 m) respekteras kring bäcken. Detta innebär i praktiken att ingen bebyggelse kan komma ifråga öster om bäcken i programområdets norra del. Bostäderna ska anpassas till natur och landskapsmiljö, vilket innebär krav på varsam lokal förläggning samt begränsning av storlek och utseende, samt utformas klimatneutralt. Våra krav innebär något färre bostäder än vad vi uppfattar var programförslagets utgångspunkt. Vi är för den skull inte negativa till att Viksbergsområdet i sig, tillförs flera bostäder. Vi föreslår då en förtätning i och kring de redan exploaterade områdena i Viksäter.
Beträffande området Hjälmsättra, såsom det är lokaliserat i programförslaget, motsätter vi oss någon som helst exploatering. Istället föreslår vi att de skolor som planeras förläggs till området där de stora skjulen idag är lokaliserade. En sådan lokalisering inkräktar väsentligt mindre på den gröna kilen än vad planprogrammet föreslår. En förutsättning för att över huvud taget acceptera exploatering av något av dessa områden är avsevärt förstärkta allmänna kommunikationer. Viksbergsområdet har redan idag ett stort antal fastboende. Därför anser vi att busstrafiken dit snarast ska få utökad turtäthet.
Se remissvar_20110328_hjalmsattra_hoxeltorp
2011-02-11 Samråd Förstudie högre kapacitet järnväg Stockholm – Järna
Trafikverket utreder möjligheterna att skapa högre kapacitet för tågtrafik på sträckan Stockholm-Järna. Naturskyddsföreningen i Stockholms län och Naturskyddsföreningen har i samband med den pågående förstudien avgett ett gemensamt yttrande. Vi förordar där att fortsatta studier ägnas möjligheterna att bredda den nuvarande Grödingebanan eftersom det alternativet innebär minst påverkan på natur, friluftsliv mm. Alternativet ny sträckning med ny högbro över Hallsfjärden i höjd med Fläsklösa är negativt främst på grund av nya barriäreffekter för såväl djur-, växt- och friluftsliv. Negativt är även bullerstörningar över nya områden liksom en stark visuell påverkan både på land och vatten, särskilt vad gäller det senare eftersom Hallsfjärden är ett populärt mål för båtliv och bad.
Se remissvar_20110211_jarnvag_stockholm-jarna
2011-01-27 Detaljplan för Lejonet i Grusåsen, Södertälje
Naturskyddsföreningen i Södertälje har inga avsevärda invändningar mot den föreslagna detaljplanen. I synnerhet vill vi uttrycka vår tillfredsställelse med att bevarandealternativet valts, vilket är i enlighet med vad vi tidigare anfört som vårt önskemål. De skyddsbestämmelser som föreslås anser vi tillfredsställande. Dock skulle vi vilja tillägga att vi i likhet med Länsstyrelsen anser att en kulturhistorisk dokumentation bör göras av den bebyggelse som ska rivas.
De förändringar som föreslås jämfört med tidigare förslag beträffande sänkt byggnadshöjd har vi inget att invända mot. Det i samrådsredogörelsen omnämnda tillägget om komplementsbyggnader för t ex cykelparkering på gårdsbjälklagen är bra, även om vi anser att andelen yta just för cyklar ska specifi¬ceras. Därtill behövs cykelparkeringar i anslutning till lokalgatorna för att ytterligare gynna cykling.
Vi vill upprepa vår tidigare synpunkt att Bergviksgatan ska förses med starkt hastighetsbegränsande anordningar. Utan sådana riskerar gatan att utgöra en barriär mot ett naturligt utnyttjande av parken vid kanalen.
Vi anser fortfarande att det någonstans utmed stranden bör anläggas en brygga, med möjlighet till tillfällig förtöjning för t ex besökande fritidsbåtar och utflyktsbåtar. En lämplig lokalisering är i områdets nordligaste del, där vägen fortfarande följer stranden. Att det finns kaj för utflyktsbåtar vid Mälarhamnen på motstående sida kanalen undanröjer inte den nytta som en sådan brygga, förlagd någonstans utefter stranden nedanför Lejonet/Mälareparken, skulle kunna göra. Någon sådan finns ju inte på någonstans på kanalens östra sida! Förutom den praktiska nyttan kan nämnas den trivselskapande effekt en sådan brygga kan innebära.