Vi är remissinstans i bland annat planärenden som berör natur och miljö inom Södertälje och Nykvarn.

Remissansvarig för Södertälje är Lars Ljungdahl. Vi vill gärna att medlemmar och även andra med kunskaper och synpunkter avseende ärendena hör av sig till oss, E-post sodertalje-nykvarn.krets@naturskyddsforeningen.se

Nedan sammanfattas föreningens yttranden 2013 avseende Södertälje kommun.

 

2013-11-26 Samråd Områden av riksintresse för friluftslivet

Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn har lämnat följande synpunkter på förslag till nya områden av riksintresse för friluftslivet. Synpunkterna avgränsas till områden som direkt berör Södertälje kommun. Föreningens synpunkter redovisas här i sammandrag medan motiveringarna finns att läsa i yttrandet i sin helhet (se länk nedan)
Riksintresset för friluftsliv Bornsjön
Vi anser förslaget vad gäller de delar som berör Södertälje kommun (dvs inom kommunen samt i närområdet) som mycket bra. Dock vill vi att riksintresseområdet utvidgas till att innefatta även hela udden Högantorp-Bornhuvud-Vitsand-Bockholmssättra. Förutom generellt är detta område av betydelse i synnerhet för det friluftsliv som utgår från Södertälje, särskilt från bosatta i kommunens nordöstra del – där det snart inte finns några större obebyggda naturområden kvar.
Riksintresset för friluftsliv Björkfjärden–Prästfjärdens övärld
Vad gäller den del av detta riksintresseområde som finns inom Södertälje kommuns gränser så vill vi att det även framgent ska ha de gränser som dagens område har. Vi vill därför betona att vi motsätter oss den inskränkning utmed Enhörnalandet samt i områdets sydöstra del, som förslaget antyder, jämfört med dagens gränser.
Riksintresset för friluftsliv Tullgarn-Södra Mörkö
Vi anser att förslaget är bra men att det skulle kunna utvidgas något för att även innefatta Björnöns norra udde, som är läge för en båtklubbs klubbholme, samt med de två öarna norr om Björnön (Vargholmen, Köpneholmen). Vi vill också att det bland de kriterier, aktiviteter och beskrivningar som anförs betr. ”vattenanknutna aktiviteter” och ”båtliv” uttryckligen nämns ”rodd- och motorbåtssporter, segling och vindsurfing”.
Förslag till nytt riksintresse för friluftsliv: Brandalsund
Föreningen föreslår ett nytt område av riksintresse för friluftslivet, benämnt Brandalsund. Det område som föreslås är beläget söder om Södertälje stad, väster om Hallsfjärden och ska bestå av i norr Öbacken Bränninge naturreservat och i söder Farstanäs naturreservat samt hela området däremellan, avgränsat av i väster landsvägen/gamla riksettan och i öster Saltsjön (Hallsfjärden/Vaskhusviken/Järnafjärden). Se remiss_20131124_friluftslivet 

2013-11-01 Samråd Bildande av Tunaskogens naturreservat i Järna

Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn anser att förslaget presenterar väl underbyggda motiv för att skydda området genom att inrätta det som ett naturreservat.
Vi har sedan tidigare begränsade kunskaper och erfarenhet om området. Därför har vi inte uppmärksammat de höga naturvärden som påvisas i det imponerande underlag som redovisas dels i förslaget med bilagor, dels i de av Miljökontorets inventeringar som vi också tagit del av, nämligen ”Tunaskogen – Inventering av naturvärden” (september 2012) och ”Ullängsskogen – Översiktlig naturinventering och förslag till bevarandemål” (oktober 2012).
Att området har potential att få stor betydelsen för det rörliga friluftslivet är otvivelaktigt. Skogspartiet utnyttjas enligt vår erfarenhet idag i begränsad utsträckning för det rörliga friluftslivet trots sin belägenhet relativt nära Järnas centrala delar. Den viktigaste orsaken till detta anser vi vara att det upplevs svårtillgängligt. Förslaget redovisar anordningar som kan råda bot på detta. Vi menar att man här ska koncentrera sig på parkeringsplats, ”entréer” till området och annat som kan göra det enklare att ta sig till och in i området. Vad gäller anpassningar i själva området bör däremot varsamhet tillämpas vad gäller strövstigar/promenadslingor, rastställen, skyltar etc så att den relativa ”vildmarkskänsla” som råder i delar av området inte förtas. Vad gäller fornlämningar behöver dock inte sådana restriktioner råda; tvärtom anser vi det mycket bra att dessa utmärks och uppmärksammas. Det ger området status som värdefullt ur inte ”bara” natur- utan även kultursynpunkt.
Beträffande olika sorters anlagda stigar specifikt så gäller det att vara observant på att området i takt med att det blir alltmer populärt – vilket ju är ett av syftena – säkert kommer att bli attraktivt även för motion, fr a motionslöpning. Anlagda ”slingor” bör därför anpassas med hänsyn även till detta. Se remissvar_20131101_tunaskogen 

2013-10-13 Utställning detaljplan för Båtvarvet 4 och 5 m.fl. inom Pershagen

Naturskyddsföreningen anser att utställningens förslag om nya bostäder bara på det markområde som idag nyttjas av båtvarvet. Vi är också tillfreds med att de gång- och cykelstråk som löper genom grönområdet och utmed vattnet bibehålls som de är idag.
Dock är vi negativa till en förlängning av Varvsvägens förlängning med 35 meter och vändplan på grönområde. Även om ytan bara utgör 1 % av hela grönområdets yta så tar den en väsentligt större del av den för friluftsändamål användbara ytan i anspråk, dvs den som inte är avsevärt bullerstörd av motorvägen. Vi menar också att det är fel att lokalisera parkeringsplatser på nuvarande naturmark utmed lokalgatan i norr.
Vi vill att förslaget om flytande bostäder, liksom de därmed sammanhörande brygganläggningarna, avförs från planen. Det finns inte behov av flytande bostäder i Södertälje eftersom kommunen har mycket mark att tillgå. Flytande bostäder enligt förslaget kommer också att inskränka allmänhetens tillgång till fri vattenyta. Vi hävdar för övrigt att den utställda planen inte kan beslutas i denna del eftersom den inte alls specificerar de flytande bostädernas utformning.
Utställningsförslaget anger att eventuellt sjöförlagda byggnader lämpligen kan utnyttja sjövärmepumpar för sin energiförsörjning. Det är bra. Men faktum är att detsamma kan gälla de
markbaserade byggnaderna som, med sin närhet till ett vattenområde, bör vara väl lämpade att nyttja sjövärmepumpar. Naturskyddsföreningen förutsätter en översyn av förslaget i dessa avseenden.
Vi vill trycka på behovet av uppföljning av att exploatören fullföljer de krav som sanering och andra mark- och sjöförlagda arbeten innebär och att byggherren beaktar åtgärder mot buller. Dagvatten (LOD) ska omhändertas fullt ut och inte bara ”där det är möjligt”. Mot bakgrund av rekommendationen i RUFS om att tillkommande bebyggelse inte bör tillåtas under 3.0 m, eller minst 1.9-2.5 m över medelvattenståndet anser vi att 2.5 m bör gälla som lägsta nivå. Se remissvar_20131013_batvarvet

2013-10-04 Samråd Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025

Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn har i sitt yttrande avgett synpunkter som avgränsas till de förslag och åtgärder som direkt berör kommunerna Södertälje och Nykvarn. Här nedan en sammanfattning.
– Länsplanens investeringar i spår- och cykeltrafik
Vi inget att anföra mot det som föreslås för ”Södertälje C bytespunkt” och ”Södertälje C bangård dubbelspår”.
– Länsplanens investeringar i vägar
Vad gäller ”Väg 57 Gnesta – E4” så motsätter vi oss såväl förbifart Mölnbo som förbifart Järna men är i övrigt positiva till de förbättringsåtgärder som föreslås. Skälen för att motsätta oss förbifart Mölnbo och förbifart Järna har vi utvecklat i vårt yttrande till Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje över ”Utställning av översiktsplan för Södertälje kommun” (Dnr 2010-00838-212), daterat 2013-04-25. Där skriver vi bl a följande:
”I förslaget [dvs översiktsplanen] påpekas på ett antal ställen vikten av att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik före bilen. Det är bra. Men alla dessa ord rimmar synnerligen illa mot vad som i själva verket föreslås, nämligen satsningar på nya trafikleder. Förslaget skriver att det inte räcker med satsningar på cykel och kollektivtrafik ’utan det krävs även nya trafikleder som kan fördela om trafiken’. Sådana nya trafikleder innebär ju en ren acceptans för bilen – oavsett om syftet att minska luft- och bullerproblem är gott. Dessa problem ska naturligtvis lösas genom totalt sett minskad biltrafik! Annars är ju allt tal om att minska bilismen bara tomma ord – och innebär att man inte ens tror på att satsningarna på att t ex ’minimera behovet av att använda bilen” genom att lokalisera bebyggelse ”nära befintliga eller planerade kollektivtrafikstråk’ För övrigt innebär ett uppfyllande av regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta att åtminstone en del av fordonsdriften kommer att baseras på el – och därmed minskade luftföroreningar.[…] Utgångspunkten för förslaget till översiktsplan är hållbarhet. Nya trafikleder står i direkt motsättning till detta. Vår slutsats är därför att inga nya sådana ska planeras, utöver sådana som måste tillkomma för nyttoändamål t ex i anslutning till logistikcentret vid Almnäs eller för de nya bostäder som planeras i anslutning till Södertälje stadskärna. De som därmed inte bör komma till stånd av dem som nämns är därmed […] väg 57 förbifart Järna och väg 57 förbifart Mölnbo.”
Vi motsätter oss däremot inte de förbättringar i övrigt av väg 57 som föreslås, inkl breddning, dvs. en förbättring för cyklister, och åtgärder för oskyddade trafikanter.
– Utblick mot 2013
Vad gäller Ostkustlänkens vidare koppling från Järna mot Stockholm ställer vi oss bakom alternativet breddning av den nuvarande Grödingebanan istället för en ny högbro i ny sträckning över Hallsfjärden. Argumenten för detta har vi tidigare utvecklat i vårt yttrande till Trafikverket angående ”Förstudie järnväg Stockholm – Järna”, daterat 2011-02-11.
– Utblick mot 2013
Vad gäller ”E4/E20 ny bro över Södertälje kanal” ställer vi oss mycket tveksamma. Vi vill dock betona att vi inte har tagit slutlig ställning ännu. Mot bakgrund av nödvändigheten, för miljö och klimat, av att minska utsläppen av växthusgaser bör inte ytterligare större vägsatsningar göras. Visserligen har E4-an utvidgats från 2 till 3 filer hela sträckan Stockholm – Södertälje kanal – men vi menar att det får räcka så. En ny bro stimulerar bara till ett ytterligare förlitande av vägtransporter, när det istället är kollektiva förbindelser, frakt av gods med tåg, fartyg, etc. som bör gynnas. Se remissvar_20130925_lansplan_2014-2025

2013-06-20 Program för detaljplan Marina i norra Bränningeviken

Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn anser att upplåta Norra Bränningevikens strand- och vattenområden för en marina gör att naturreservatet Öbacken Bränninge kommer att förlora en stor del av sin karaktär. Den visuella påverkan från bryggor, båtar, kajanläggning, byggnader och parkeringar kommer att vara påtaglig inom stora delar av reservatet. Den kommer också att blockera vattenbaserad friluftsverksamhet som båtar som söker tillfällig ankringsplats, fiske från såväl båt som land, kanotpaddling och bad.
I takt med att Södertälje växer blir det också allt viktigare att värna de icke exploaterade stränder som ännu finns kvar i stadens närhet. En marina kan med fördel förläggas till något redan ianspråktaget strandområde. Helt klart lämpliga lokaliseringar är för det första under Igelstabron, där den kan samlokaliseras med Wasa Yachts kommande båtvarv, för det andra det område mellan Igelstaverket och Igelsta strand som inte kommer att tas i anspråk för bostäder och för det tredje den nuvarande platsen i Södertälje uthamn i Södra.
Mot denna bakgrund avstyrker Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn förslaget till detaljplan för Bränninge Marina. Se remissvar_20130620_branningeviken

 

2013-05-13 Plansamråd angående förslag till detaljplan för Ekgården norra

Under våren 2011 pågick ett samråd kring programförslaget Ekgården-Örnstugan (Dnr 2010-01086-214). Förslaget beskrev ett större programområde, med tänkt bebyggelse inom dels det aktuella området för denna detaljplan, dels det s k Örnstugan samt även ett större område söder därom.

Vi anser det fel att bryta ut en del av detta område, dvs Ekgården norra, och behandla det som en detaljplan, oberoende av vad som i övrigt kan komma att ske med ny bebyggelse i övrigt inom programområdet Ekgården-Örnstugan. Den kanske viktigaste frågan vad gäller hela det ursprungliga programområdet är det intrång i skog som bebyggelsen innebär, dels vad gäller dels Ekgården norra, dels de andra delområdena. Därför påverkar bebyggelse inom ett delområde möjligheterna till bebyggelse inom andra delområden. I princip kan man säga att ett fastställande av en detaljplan för Ekgården norra kommer att styra möjligheterna beträffande de övriga, angränsande, delområdena.

Vi hävdar härmed att samrådet kring hela området Ekgården-Örnstugan, i enlighet med den omfattning programförslaget för detta område hade, ska fullföljas fram till ett färdigt program eftersom det rör sig om en helhet. Först därefter kan olika delområden utvecklas vidare till detaljplaner. Det är alltså formellt fel att på det sätt som nu görs helt enkelt förbigå ett led i kommunens planprocess och tillika samrådsförfarande.

För att ändå kommentera förslaget till detaljplan för Ekgården norra avstyrker vi helt detaljplaneförslagets plan för delområde A. Skälen är tre. För det första anser vi att denna del av skogen, dvs den som täcks av delområde A, är alltför viktig som rekreationsområde för att bebyggas i sin helhet på det sätt som föreslås. Denna skog är f ö en del av den ”gröna kilen” Bornsjökilen, som enligt RUFS är ett svagt samband som det är extra viktigt att inte splittra upp eftersom det då riskerar hela kilens funktion som sammanhängande grönområde. För det andra anser vi att det är ett stort missbruk av värdefull mark med så stora tomter, detta i ljuset av kommunens stora behov av bostäder. Med t ex rad- eller kedjehus skulle ett väsentligt större antal bostäder kunna tillskapas även med ett ianspråkstagandet av bara den östligaste delen av detta delområde. Förutom antalet bostäder så skulle därmed också detta för boende attraktiva område komma fler till del. Vi har föga förståelse för detaljplanens förslag om stora tomter och mycket stora hus, därtill på ett ur natursynpunkt så attraktivt område. Med tanke på att de förväntade priserna för tomt och byggnad på detta attraktiva område så blir detta helt klart ett område för s k lyxvillor, därtill med ett stort bilberoende pga bristen på kollektivtrafik. För det tredje ligger det längre från kollektivtrafik än vad kommunens nya översiktsplan anser acceptabelt för att uppfylla kraven på hållbarhet. SL vänder sig också starkt emot bostäder så långt från kollektivtrafikförbindelse. Att, som detaljplaneförslaget gör, hänvisa till nya cykelvägar, är inte ett acceptabelt surrogat för kollektivtrafik.

Enligt vår mening är kan ett område maximalt omfattande ungefär det område som utgörs av de tre ostligaste föreslagna tomterna tas i anspråk för bostäder. Vi föreslår att de bebyggs med rad- eller kedjehus, eventuellt i enlighet med de som föreslås för delområde B. Därmed uppnås ett yteffektivt boende, acceptabelt avstånd till kollektivtrafik, ger ett större antal boende tillgång till ett attraktivt boende samt tillfredsställer i tillräckligt stor omfattning närboendes, Friluftsfrämjandets och andras behov av och önskemål om rekreationsskog.

Beträffande delområdena B och C instämmer vi i detaljplaneförslaget.

Vad gäller byggnaders uppvärmning anser vi att detta inte får ske med direktverkande el eller fossila bränslen. Vi saknar i detaljplaneförslaget krav på byggnaderna vad gäller energibesparande utformning. Vi har i vårt yttrande om programförslaget angett att de ska uppfylla krav i enlighet med s k NNE-hus. Vi vidhåller detta, även om vi inser att det är att gå längre än vad som – idag – är lagenligt (PBL) föreskrivet. Det hindrar dock inte kommunen att vid upphandling och val av byggherre medtaga detta som en önskvärd faktor. Detta är också i linje med vad kommunen i andra sammanhang pläderar för vad gäller hållbar utveckling.

Se remissvar_20130513_ekgarden_norra

 

2013-05-06 Samråd Utvidgat strandskydd för Södertälje kommun

Nedan redovisas för varje delområde Naturskyddsföreningens i Södertälje syn beträffande vilka stränder vi anser att utvidgat strandskydd är befogat. Våra motiveringar och fakta återfinns i vårt fullständiga yttrande.
Mälarstranden, delområdesbeskrivning A1
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Mälarstranden, delområdesbeskrivning A2
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Mälarstranden, delområdesbeskrivning A3
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag, med tillägg av utvidgats strandskydd för dels stränderna på Slandöns nordvästra, norra och nordöstra del, dels det lilla området med den för bad och vindsurfing lämpliga stranden vid Utklippan.
Södertälje öster, områdesbeskrivning B
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Södertälje väster, delområdesbeskrivning C1
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag beträffande Bårsjön, Malmsjön och Lilla (norra) Måsnaren.
– Beträffande Måsnaren (stora) anser vi att det finns starka skäl för utvidgat strandskydd utmed hela den södra stranden från Almnäs till Stadan. Det innebär alltså de stränder som idag har 300 meters strandskydd samt den del mellan dessa båda strandområden som idag inte är strandskyddad.
– Vad gäller Måsnaren (stora) i övrigt, dvs dess norra del, dess sydöstra vik och dess öar instämmer vi i Länsstyrelsens förslag.
Södertälje väster, delområdesbeskrivning C2
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag, dock med tillägg av att vi anser att det finns skäl för utvidgat strandskydd även för udden i Lanarens norra del, sydväst om Kvedesta.
Yngernområdet, delområdesbeskrivning D1
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Yngernområdet, delområdesbeskrivningarna D2 och D3
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag men vill också lägga till att även Ogans nordöstra del ska omfattas av utvidgat strandskydd.
Hölö-området, delområdesbeskrivning E1
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag, dock med tillägg av att vi anser att även delar av Frösjöns östra stränder ska omfattas av utökat strandskydd.
Hölö-området, delområdesbeskrivning E2
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag, dock med tillägg av de delar av Kyrkjöns norra del som idag har 300 meters strandskydd samt den vid Kyrksjöns södra strand skogbevuxna stranden vid Backen.
Fastlandskusten, delområdesbeskrivning F1
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Fastlandskusten, delområdesbeskrivning F2
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Mörkö-området, delområdesbeskrivningarna G1 och G2
– Vi instämmer i Länsstyrelsens förslag.
Kompletteringar:
Område nr 1 som inte täcks av delområdesbeskrivningarna:
Hallsfjärden, östra stranden
– Vi anser att det finns skäl för utvidgat strandskydd utmed Hallsfjärdens östra strand, från Hall och söderut till kommungränsen.
Område nr 2 som täcks av delområdesbeskrivningarna:
Västra Mälarstranden Vattubrinken – Linanäs
– Vi föreslår utökat strandskydd utefter Mälaren mellan Vattubrinken och Kiholm.

Se  remissvar_20130506_utvidgat_strandskydd

2013-04-25 Utställning Översiktsplan Södertälje

Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn konstaterar att texten inledningsvis och återkommande i texten anges vara baserade på ett hållbarhetsresonemang och en helhetssyn på kommunens utveckling. Det är givetvis något som Naturskyddsföreningen anser vara positivt och närmast självklart.
Dock anser vi att förslaget uppvisar flera viktiga brister vad gäller genomförandet. En sådan brist rör utvecklingen av trafikmiljön, där det trots prioriteringen av gång-, cykel- och kollektivtrafik före bilismen – något vi helhjärtat instämmer i – föreslås eller beskrivs satsningar på nya trafikleder. Dessa satsningar strider uppenbart mot de beskrivna ambitionerna och bör därför bara i särskilda fall komma till stånd. Annars motverkar de istället för stärker behovet av att minska bilismen. Detta uppmärksammas också i MKBn, som påpekar att nya leder ökar trafikmängden totalt sett.
Vi är också kritiska mot den vikt som läggs på byggande av bostäder i s k attraktiva lägen, med vilka ofta avses strandnära byggande, även om det inte klart anges. Sådant byggande motverkar inte bara allmänhetens fria tillgång till stränder utan står helt klart i konflikt med hållbarhetsmålen i så motto att det i dessa avseenden går på tvärs mot förslagets idé om att inte äventyra kommande generationers möjligheter. MKBn uttrycker också sin skepsis mot de öppningar för exploatering som förslaget till översiktsplan ger i dessa avseenden. Vårt bestämda krav är att det i den kommande översiktsplanen klart ska anges att strandskyddet ska värnas, i princip till vilket pris som helst.
En tredje viktig kritik mot förslaget är att det inte tar klart avstånd från kommunens planer på att bebygga Brandalsund med bostäder. Dessa planer strider ju helt mot de utgångspunkter och riktlinjer som förslaget ger uttryck för. Detta är också något som remissinstanserna, bland dem Länsstyrelsen, i princip samstämmigt har angett. Därför ska dessa planer inte ens nämnas, alternativt redovisas tillsammans med ett klart avståndstagande. Det räcker inte med att, som det gjorts på ett samrådsmöte, muntligt nämna att kommunen i princip har skrinlagt dessa planer.
Vad gäller utbyggnad utanför tyngdpunkterna har planen undergått en så kallad nyansering jämfört med tidigare samrådsförslag. Detta har dock medfört en otydlighet i vad som ska gälla, vilket ger uppenbara risker för tolkningar som direkt strider mot såväl hållbarhetsresonemanget som helhetssynen vad gäller kommunens utveckling. Därtill kan otydligheten leda till framtida strider om vad som egentligen gäller, med åtföljande fördröjningar och fördyrande av detaljplaners genomförande. Av dessa båda skäl kräver vi en återgång till tidigare samrådsförslags mer stringenta skrivningar.
Ett konkret exempel är planerna på ny bebyggelse i Söräng på Mörkö, vilket helt klart strider mot förslagets egentliga utgångspunkter och därför inte bör fullföljas. Vi misstänker att dessa planer ändå, i ljuset av de ”nyanserade” skrivningarna, kan komma att bli föremål för diskussioner. Vi menar att planerna på Söräng lika klart som Brandalsundsplanerna ska skrinläggas.
Förslaget saknar vidare en precisering av krav på ny bebyggelse vad gäller hållbart byggande. ”Högt ställda miljökrav” måste gälla såväl krav på energisnåla hus, t ex isolering och låg energikonsumtion, som deras energiförsörjning. Det är t ex inte tillräckligt tydligt definierat hur lokal energiproduktion kontra t ex fjärrvärme bör korreleras till varandra. Här saknas en framtidssyn, som innefattar hur utvecklingen av förnybara energikällor, i synnerhet solceller, kan komma att radikalt förändra sättet att energiförsörja byggnader. Detta kan medföra positiva konsekvenser förutom för energiförsörjning i sig också för den tekniska infrastrukturen genom att kostsam fjärrvärmeanslutning inte behövs.
En generell synpunkt på förslaget är dels att de kartor som ingår inte tillräckligt klart refereras till i texten, varför deras betydelse riskerar att underskattas, dels att flera av dem brister i tydlighet. Användningen av färger är såväl förvirrande som svårtolkad, med ibland ofullständiga och alltför knapphändiga teckenförklaringar.
I förordet beskrivs Södertälje, med all rätt, som en spännande kommun med unika kvaliteter. Ändå saknas här en viktig komponent, nämligen Södertäljes roll som sjöfartsstad. Må vara att den inte har den rollen i det allmänna medvetandet, men det är de facto så att det är en av de främsta städerna i Sverige vad gäller såväl tonnage som passerar som godshantering. Södertälje har därtill med sitt läge mycket bra förutsättningar för att utveckla denna roll.

Seremissvar_20130425_oversiktsplan_sodertalje_2013-2030

2013-03-20 Samråd Ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län

Svevia har begärt att få bryta och krossa berg samt hantera material och tillverka asfalt på ett 48 ha (0.4 x 1.2 km, motsvarande 480 villatomter) stort område 3 km söder om Hall, 1 km norr om Kungsdalen.
Naturskyddsföreningarna i Södertälje-Nykvarn och Botkyrka-Salem har i ett gemensamt yttrande över förslaget sammanfattningsvis anfört följande.
Svevias föreslagna bergtäkt vid Hall innebär ett mycket omfattande och irreversibelt ingrepp i naturen, med stark påverkan på miljö, natur och kulturvärden. Att efter brytning återställa täktområdet till något som liknar ursprunget är inte möjligt
Utöver att mark tas i anspråk så påverkar sprängningar, borrning, krossning och övrig hantering omgivningarna framför allt med bullerstörningar i en stor omgivande zon, kanske till och med för bostadsområden belägna på andra sidan Hallsfjärden. Övrig påverkan är bland annat damm, vibrationer, hinder för passage för såväl djur som det rörliga friluftslivet, påverkan på grundvatten och ytvatten till skada för bl a fiskförökningsdammen vid Snäckviken och den känsliga Kaggfjärden.
Transporterna till och från täkten innebär en väl så stor påverkan för omgivningarna, framför allt i form av buller, i en kilometerbred zon kring vägen, och damm – i synnerhet om vägen inte asfalteras – och har en barriäreffekt för såväl djurliv som det rörliga friluftslivet. Barriäreffekten accentueras av det viltstängsel som vi tror kan bli nödvändigt pga. den stora förekomsten av älg, vildsvin, rådjur och annat vilt. Vi beräknar att antalet fordonsrörelser per dygn periodvis kan uppgå till 200; i högtrafik och under barmarksperioden kanske ett fordon var 3:e minut. Det innebär en konstant trafikerad väg, ofta med flera fordon samtidigt.
Såväl täkt som väg begränsar potentialen under lång tid framöver för ett ianspråktagande av dessa områden för friluftslivet; områden som istället borde ges bättre tillgänglighet genom att man upplåter åtminstone delar av vägarna inom området för allmän trafik.
Över täktområdet löper en gammal häradsgräns. Där denna korsar täktområdets södra gräns finns ett femstenarör, ett särskilt utformat gränsröse, troligen från 1700-talet. Strax väster därom finns ytterligare ett gränsmärke i form av en upprest sten. Gränsmärken är så vitt vi vet fortfarande skyddade enligt lag. Vi menar att ett område kring dessa gränsmärken måste skyddas även inom täktens område. Strax intill täktens östra del finns en fossil åker, inom området finns en kolbotten och i söder en rekonstruerad kolarkoja, upprest på en autentisk grund i slutet av 1980-talet. Den väg mellan Viad och Hall som täkten gränsar till i väster har varit i bruk åtminstone sedan tidig medeltid och kan därför i sig själv kan betraktas som ett kulturminne. I vilken mån det finns vattendrag inom eller intill täktområdet som omfattas av strandskydd är oklart och måste utredas.
Svevia har anläggning som sin kärnverksamhet. Med egna täkter för utvinning av kross¬material gör de sig mindre beroende av aktörer som har just utvinning och produktion av ballastmaterial som sin kärnverksamhet. Här kan speciellt nämnas Sand & Grus AB Jehander med bl.a. Underåstäkten. Konkurrensverket har synpunkter på detta förhållande och skriver bl a att ”Konkurrenssituationen på anläggningsmarknaden skulle vara bättre om krossar, betongfabriker och asfaltverk var fristående från de stora anläggningsföretagens verksamheter och inte integrerade i dessa.” Ett tillstånd för ny täkt vid Hall kan även fresta till utvinning och transporter trots att kross kanske finns att tillgå på närmare håll. Detta är negativt ur ett miljömässigt och samhälleligt perspektiv på grund av fordonens utsläpp av kväveoxider, kolväten, svavel, koldioxid mm men även på grund av energiåtgång, trafiksäkerhet och vägslitage.
Eftersom det i princip enbart finns negativa aspekter på en ny bergtäkt i Stockholmsområdet, så är det synnerligen viktigt med en analys av hur marknaden för och behoven av krossmaterial kommer att utvecklas framöver – och i vilken mån behoven kan tillfredsställas via befintliga täkter, anläggningsarbeten som producerar kross, med mera. Här kan nämnas hamnen i Norvik, Förbifart Stockholm, Södertörnsleden och ny järnväg Stockholm-Järna, vilka alla planeras inom den tidsrymd som behöver överblickas vid tillståndsgivningen. – Svevia vill dock begära tillstånd för obegränsad tid tills täkten är slutligt utbruten. Det kan faktiskt betyda allt från några få år till åtskilliga mansåldrar.

Se  remissvar_20130320_bergtakt_ hall-snackstavik

2013-01-31 Utställning detaljplan Södertäljeporten, Grusåsen i Södertälje

Ett planförslag beträffande den s k Södertäljeporten avseende bostäder på Stockholmsberget på Grusåsen har varit utställt. Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av ca 100 lägenheter och samtidigt förbättra tillgängligheten till kvarvarande rekreationsområde på Stockholmsberget i Grusåsen.
Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn har inga större invändningar ur miljö- och natursynpunkt vad gäller utställningsförslaget. Vi betonar dock vikten av att bara ta en begränsad del av den relativt begränsade parkmarken och grönområdena i anspråk. Vi är för en ökad tillgänglighet till grönområdet. Men det innebär inte att vi vill ha en alltför tillrättalagd miljö, vilket riskerar att omvandla grönområdet till park och därmed delvis förstöra dess karaktär av ”grön lunga”. Därmed är vi emot förslag om att eventuella gångvägar inom området ska asfalteras.
Vi är tveksamma till det stora antalet våningsplan, 16 våningar, i byggnaden i områdets sydöstra del. Ett så högt hus ger dels en onödigt stor negativ påverkan på de närboende, dels ett alltför stort och negativt visuellt intrång vad gäller hur byggnaden uppfattas, sett från grönområdet. Därtill skulle ett mindre antal våningsplan, och därmed färre lägenheter, innebära en bättre möjligheter att uppfylla de krav vi menar ska ställas på antalet parkeringsplatser per lägenhet, nämligen 1.2 parkeringsplatser per lägenhet. Vi anser att förslagets 1.0 är för lågt och inte överensstämmer med vad Samhällsbyggnadskontoret anger för andra, liknande, områden.
Beträffande lokalers uppvärmning anser vi att krav ska ställas i enlighet med de riktlinjer som Södertälje kommun har redovisat i förslag till Översiktsplan 2012 liksom i Miljöprogram 2012-2016 samt i Klimat- och energiplan 2011-2014. Det innebär att byggnaderna ska utformas som NNE-hus, något som inte finns med i Samhällsbyggnadskontorets förslag.
Vi menar att det är riktigt att inte ta med de skrivningarna om vindkraft som förekom i tidigare detaljplaneförslag, och i det fallet instämmer vi i Telge Näts synpunkt om att området inte lämpar sig för detta. Däremot anser vi att Telge Näts uttalande om att ”Solenergi är en miljöförsämring” är högst oseriöst. Detta av två skäl. För det första på grund av att tillvaratagandet av solenergi, i form av solpaneler (solfångare) eller solceller, inte är sämre här än någon annanstans. Om det utdöms här så kan det lika gärna dömas ut i princip generellt vad gäller nya byggnader. För det andra kan vi inte se att det skulle innebära en miljöförsämring, självklart förutsatt en lämplig placering av paneler etc, dvs i princip på byggnadernas tak.

Se remissvar_20130131_sodertaljeporten