Vi är remissinstans i bland annat planärenden som berör natur och miljö inom Södertälje och Nykvarn. Vi är också instans i samråd vad gäller ansökningar/anmälningar enligt Miljöbalken (bl a 4 kap. MB, 6 kap. MB, 9 kap. MB). Det kan t ex röra tillstånd för avfallshantering, bergtäkter, farligt avfall, hamnverksamhet, vattenverksamhet, krossverksamhet …
Remissansvarig för Södertälje är Lars Ljungdahl. Vi vill gärna att medlemmar och även andra med kunskaper och synpunkter avseende ärendena hör av sig till oss, gärna via e-post sodertalje-nykvarn@naturskyddsforeningen.se
Aktuella ärenden:
2025-05-30 Ansökan till Mark- och miljödomstolen om tillsånd för avskiljning och förvätskning av koldioxid samt att anlägga ny kajanläggning mm vid Igelsta kraftvärmeverk.
Anm: Se vårt yttrande under ”Avlämnade yttranden” nedan den 2025-04-11: ”Samråd förslag till detaljplan för Karleby 2:9 m fl Igelstaverket” vilket klargör vårt principiella ställningstagande var detta.
Följande annons publicerades i Länstidningen 2025-05-03:
Föreningen har under 2025 hittills avlämnat följande skrivelser och yttranden:
2025-04-14 ”Skogsutredningen”. Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk. SOU 2024:91 (Dnr LI202402430)
En viktig del av vår verksamhet är att bevaka och granska de avverkningsanmälningar som inkommer till Skogsstyrelsen vad avser våra kommuner (Södertälje och Nykvarn). Det gör vi via några av de bevakningstjänster som finns tillgängliga på nätet, bland dem avverkningskoll.se. Vi inleder med första bedömning av det område som berörs med avseende på dess skog, natur och naturvärden. I en del fall har vi lokal kännedom om aktuellt område och skog och kan ganska snabbt avgöra om avverkningsanmälan bör föranleda åtgärd från vår sida, till exempel ett klagomål till markägaren. I andra fall behöver vi inspektera eller på annat sätt skaffa oss fördjupad kunskap om aktuellt områdes skog, natur och naturvärden för att bedöma dess eventuella skyddsvärde och om åtgärd från vår sida, till exempel ett klagomål till markägaren, är befogad. Detta är givetvis tidskrävande.
Vi som arbetar i Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn gör detta på ideell basis. Det innebär att den tid som står till förfogande för föreningsarbete utöver yrkesarbete, studier mm är begränsad. Dock är i allmänhet den tid som idag gäller från avverkningsanmälan har gjorts tills avverkning kan ske, d.v.s 6 veckor, tillfyllest för att bedöma om klagomål till markägaren bör ske. Den tid som utredningen föreslår, d.v.s.10 dagar, är helt enkelt alltför kort utom för de för oss allra ”enklaste” ärendena, d.v.s. i princip bara de som rör skog och områden som vi redan har god kunskap om. I övriga fall har vi knappast någon chans att hinna utföra ens ”teoretiska” studier av områdena, typ leta upp eventuellt redan existerande dokumentiotion, än mindre utföra egna inventeringar och undersökningar.
Därför vänder vi oss starkt mot och avstyrker förslaget att korta ner tiden från att avverkningsanmälan har gjorts till dess avverkning kan ske från 6 veckor till 10 dagar, Vi menar att förslaget faktiskt innebär en begränsning av vår demokrati.
Vårt yttrande i sin helhet finns här: Yttrande avseende SOU 2024-91 Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (Dnr LI202402430)
2025-04-30 Detaljplan för del av Jumsta 3:1 och Tveta-Valsta 4:1 (Dnr SBN 2019/001782)
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av industri- och logistikanvändning. Inom del av området medges även centrumändamål samt drivmedel. Ett genomförande av detaljplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen bedöms vara förenlig med översiktsplanen. Plankarta, planbeskrivning, utredningar och miljökonsekvensbeskrivning kan laddas hem från www.sodertalje.se/detaljplan/jumstatvetavalsta
Vårt yttrande i sammandrag:
Inledning: Vid en första genomgång av förslaget till detaljplan, som innebär etablering av industritomter på aktuella fastigheter, verkar allt väl genomtänkt och möjligt att förena med bevarandet av värdefull natur. När man fördjupat sig i utredningarna/underlagen och besökt området blir man däremot övertygad om att det är helt fel plats att exploatera för industritomter. Även om det i stora delar varit ett militärt övningsområde är skogen, våtmarker, djur- och växtliv väl bevarade. Det talar för att stora delar av området borde bevaras för ekosystemstjänster och eventuellt göras mer tillgängligt för friluftsliv etc. Detaljplaneförslaget inkräktar på en grön kil, vilket vi tycker är fel. Enligt RUFS är de gröna kilarna viktiga att bevara.
Inom fastigheten finns en del gammelskog, varav en del med naturvärdesklass 2. Där fann vi bl. a. större vattensalamander, spillning från älg, tall med pansarbark, björkticka, lav i gamla granar och vitmossa. Vi tror att det skulle vara svårt att bevara denna gammelskog med industritomter runt om. Söder om Almviksberget finns gammal igenvuxen jordbruksmark, bl. a. fastigheterna Krokängen och Kärret, vilka delvis ingår i det planerade industritomtområdet. Det är enligt miljöbalken kap 3. § 4 förbjudet att exploatera områden med gammal jordbruksmark även om de är igenvuxna. Våtmark och sumpområden i skog har en vattenabsorberande och vattenrenande funktion och tar upp koldioxid då vattennivån är på marknivå eller strax under. Sumpmarkers bevarande är viktigt för insekternas överlevnad och de i sin tur för många fågelarters överlevnad. Vi kan inte acceptera en sänkning av grundvattennivån vid dessa områden för att kunna anlägga industritomter. Det skulle också kunna orsaka uttorkning av värdefulla högt liggande skogsområden och förstörelse av dess ekosystem. Sammanfattningsvis efterlyser vi en genomgripande utredning om dagens vattenföring och de konsekvenser som olika alternativa förslag till förläggning av kvarter medför.
Det presenterade förslaget kommer att påverka det gröna sambandet negativt, vilket vi är bekymrade över. Vi menar att en del av de kvarter som behövs för de önskade verksamheterna istället skulle kunna förläggas i den norra delen av planområdet. Detta skulle i första hand beröra kvarteret i den sydvästra delen av planområdet. Det kommer givetvis att vara en grannlaga uppgift att bereda plats för de berörda verksamheterna i den norra delen, men med tanke på fördelarna för växt- och djurliv med ett sammanhållet, istället för delvis fragmenterat, samband anser vi det värt att utreda. Vi motsätter oss med bestämdhet förslaget om att upphäva strandskyddet på en del av området. Det särskilda skäl som anförs, dvs att området ”behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området.” är inte relevant. Det är ett i sammanhaget väldigt litet område som berörs, och vi menar att det helt klart är möjligt att åstadkomma önskade funktioner genom att modifiera planförslaget i denna del. Om inte det anses tillfredsställande hävdar vi bestämt att ”det angelägna allmänna intresset” mycket väl kan tillgodoses på annan plats, utanför området. Slutligen är det argument som framförs om att ”ytan där strandskyddet föreslås upphävas saknar skyddsvärd natur” över huvud taget inte relevant i sammanhanget.
Inom Södertälje kommun finns många vackra och spännande kuperade landskaptyper. Att förstöra landskapsbilden i planområdet skulle dra ner Södertäljes attraktionskraft och minska människors önskan att flytta hit. Södertäljes bevarade natur har lockat naturälskare, hästuppfödare, ekologiska jordbrukare, lantbrukare, fårbönder m fl att etablera sig i kommunen. Ska de drivas härifrån? Det har kommit till vår kännedom att det planeras byggas flerfamiljsbostäder strax söder om Långsjön. Det gör det än mer angeläget att bevara landskapet norr om Långsjön, minst fram till järnvägen.
Slutsats: Det är naturligtvis bra om nya arbetstillfällen skapas i Södertälje som har stor arbetslöshet men inte till priset av förstörd värdefull natur och förstörd landskapsbild i närområden.
Det vore därför bra om de tänkta industritomterna i aktuellt planområde söder om järnvägen kunde placeras någon annanstans. Det borde gå att hitta nya platser för logistik och industri på redan hårdgjord mark som inte använts längre eller på mark intill motorvägar som redan är ”förstörd” och bullerpåverkad. När det gäller Almviksområdet anser vi att det räcker med de industrietableringar som redan gjorts dvs norr om järnvägen och vid motorvägen i Södertälje och Nykvarns kommuner.
Vårt yttrande i sin helhet finns här: Yttrande Detaljplan Tveta-Valsta-Jumsta (Dnr SBN 2019-001782)
2025-04-21 Granskning detaljplan Floretten 1 och del av Östertälje 61:2 (SBN 2017/002679)
Ett förslag till detaljplan för Floretten 1 och del av Östertälje 61:2 har upprättats av samhällsbyggnadskontoret. Granskningen avslutades 2025-04-21. Under samrådet 2021 inkom ett antal yttranden, vilka tillsammans med kommunens ställningstaganden går att ta del av på www.sodertalje.se/detaljplan/floretten . Efter samrådet har planförslaget reviderats. Detaljplanens syfte är att möjliggöra ca 230 bostäder mellan Viksängsvägen och kanalen.
Vårt yttrande över granskningsförslaget inleds med följande sammanfattning:
Vi ser positivt på den föreslagna lokaliseringen, bl a på grund av närheten till kollektivtrafik (pendeltåg, buss), övrig infrastruktur (VA, elförsörjning mm), till stadskärnan med dess utbud av affärer och mycket annat, skolor, natur, parker, strandpromenader, idrottsanläggningar, sjökontakt och tillgång till båtliv. Dock bör möjligheterna till användning av värmepumpar och solceller utredas vidare. Området, i synnerhet åsens krön, utgör en del av Södertäljes kulturhistoria, vilket bör manifesteras med en minnestavla.
Dock motsätter vi oss bestämt ett upphävande av strandskyddet för en del av området. Det särskilda skäl som anförs är enligt vår mening inte tillämpligt. Att planen skulle stå och falla utan att ta strandskyddad mark i anspråk är inte relevant. Området är möjligt att bebygga med samma antal bostäder och bostadsyta som föreslås utan ett upphävande. Det behövs bara en mindre justering av planen. Alternativt finns andra platser inom kommunen att tillgå för det ytterst begränsade antal bostäder som berörs.
Vårt yttrande i sin helhet finns här: Yttrande Granskning Detaljplan för Floretten 1 och del av Östertälje 61-2 (Dnr SBN 2017-02679)
Vårt yttrande i det tidigare samrådsskedet (2021) finns här: https://sodertalje.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/238/2021/11/Yttrande-Naturskyddsforeningen-Detaljplan-Floretten-1-och-del-av-Ostertalje-61-2-Dnr-SBN-2017-02679-2021-08-20.pdf
2025-04-11 Samråd förslag till detaljplan för Karleby 2:9 m fl Igelstaverket
Detaljplanens syfte är att möjliggöra för och säkerställa utveckling av Igelstaverkets verksamhet och möjliggöra ett förbättrat skalskydd, möjliggöra koldioxidseparering, utöka befintliga Igelstahamnen och tillskapa nya angöringsmöjligheter för lossning av koldioxid samt rätta till planstridiga åtgärder. Vidare ska trafiksituationen på Nynäsvägen mellan Igelstaverket och Igelstahamnen anpassas till verksamhetens krav. Vilket medför att en ny sträckning av Nynäsvägen öster om Igelstaverket prövas samtidigt som en gång- och cykelväg förbi Igelstaverket ska möjliggöras. Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglag (2010:900) i sin lydelse från 2 januari 2015, genom utökat förfarande (PBL 5 kap. 7§).
Här några utdrag ur föreningens yttrande:
Vi är inte negativa till CCS-teknik som metod att avskilja koldioxid. Dock innebär en CCS-anläggning vid Igelsta enligt förslaget så stora negativa konsekvenser för allmänhet, natur, biologisk mångfald och Södertäljes arv som sjöfartsstad att den är olämplig. Därför avstyrker vi ett genomförande.
Förslaget till detaljplan innebär att det ska anläggas en ny bil-, cykel- och gångväg på östra sidan, i princip längs den nuvarande grusvägen, och därmed ta mark i anspråk från den redan smala spridningskorridoren mellan Igelstaanläggningen och AstraZenecas anläggning. Den nuvarande spridningskorridoren, om än smal, fungerar idag som en anslutning till naturen bortom AstraZeneca (Gärtuna, Skarlunda m fl) samt i någon mån till stränderna vid Hall liksom naturen österut. Dessa områden utnyttjas flitigt för friluftsliv och rekreation. Här finns en elbelyst motionsslinga, väl använd av allmänheten, i synnerhet närboende, såväl som av personal vid AstraZeneca (vars fritidsanläggning har direkt anslutning till naturen), fritidsskolan och elever vid Vittraskolan. Bland närboende idag finns boende vid Igelsta strand, Igelsta, Hästhagen, Viksängen, Jägmästaren och Fornhöjden. Bara dessa omfattar idag om ett befolkningsunderlag om flera tusen personer. Det blir också allt fler närboende; hundratals bostäder för totalt över tusen personer planeras vid Viksängen/Floretten, Jägmästaren och Fornhöjden!
Den föreslagna nya dragningen av Nynäsvägen (två alternativ) innebär därmed något radikalt annorlunda än den nuvarande grusvägen. Grusvägen har idag uppskattningsvis 10-20 fordonsrörelser, nästan bara personbilar, (lågfart) per timme dagtid. Den nya vägen blir en allmän, tvåfilig, belagd väg som ska hantera över 2000 fordonsrörelser per dygn; dagtid uppskattningsvis 100-200 per timme! Förutom personbilar blir det även tung trafik! Därtill utlovas en (separat?) cykel- och gångbana, vilket förstås är bra – men det är enkelt att förstå hur liten plats det blir för friluftsliv och rekreation när dessa bil-, cykel- och gångvägar anläggs!
Föreningens yttrande avslutas med tillägget att om en del av verksamheten kan flyttas över till den nuvarande oljehamnens område (tvärsöver Igelstafjärden), om ingen ny väg byggs öster om anläggningen (dvs den nuvarande grusvägen blir kvar), om allmänhetens fortsatta tillgång till stranden och den del av skogsområdet som blir kvar söder om det som behövs för en (utrymmesmässigt reducerad) CCS-anläggning värnas så är vi beredda att göra ett nytt ställningstagande.
Föreningens yttrande i sin helhet finns här: Yttrande Naturskyddsföreningen Samråd detaljplan för Karleby 2-9 m fl Igelstaverket i Södertälje (Dnr SBN 2018002176)
Underlagen finns här.
2025-03-11 Detaljplan för del av Björnfoten 1:54 (tidigare i planområdet för Sandviken Etapp 2)
Bakgrund: Ett förslag till detaljplan för del av Björnfoten 1:54 har upprättats av samhällsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för ett attraktivt bostadsområde i lantlig miljö. Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglag (2010:900) i sin lydelse från 2 januari 2015, genom utökat förfarande (PBL 5 kap. 7§).
Vårt yttrande inleds med att säga att vi inte har haft möjlighet att mer än i delar studera planhandlingarna, inkl utredningarna och tillhörande underlag. På basis av det vi trots allt hunnit ta del, en del på djupet, annat mera översiktligt, vill vi ändå säga att detta sammantaget förefaller som ett synnerligen gediget underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut för projektets fortsättning. Vi har tidigare avlämnat yttranden avseende såväl Sandviken Etapp 1 som Sandviken Etapp 2 och har därmed ganska goda kunskaper om hela Sandvikenområdet och de övergripande planerna för detta. Merparten av de synpunkter vi framfört i dessa yttranden är giltiga även denna gång och vi uppmanar därför till att ta del av dessa yttranden för en samlad översikt över våra synpunkter beträffande Sandviken.
Vi vill ändå här upprepa, och därmed betona, något av det vi framförde i de nämnda yttrandena. Det gäller bland annat bristen på säkra förbindelser för gående och cyklister i Sandvikenområdet. Vi ser följaktligen positivt på det nu framlagda förslaget om att anlägga ”en ny gång- och cykelväg längs Sandviksvägen i det pågående detaljplanearbetet för Sandviken, etapp 2”. Vi ser givetvis även positivt på att önskemålen om en gång- och cykelväg till Underåsbadet från Sandviken (det som i underlagen för Etapp 2 beskrevs som ”en genare väg till Ekeby”) nu äntligen tycks ha fått acceptans.
I vårt yttrande över Etapp 2 så noterade vi att planförslaget visserligen uppmärksammade behovet av allmänna kommunikationer men också att det ”saknas förslag på konkreta åtgärder för att på kort sikt komma till rätta med situationen”. Vi skrev vidare att det ”helt enkelt inte (är) acceptabelt att de närmaste kollektiva förbindelserna (året runt) finns på avstånd mellan 1 km och upp till 3 km. ’Orten’ kommer därmed att fortsätta att vara i det närmaste totalt bilberoende. Vad gäller denna situation skriver planförslaget för Björnfoten 1:54 helt sonika bara att ”kommunen arbetar för att få till andra kollektivtrafiklösningar på sikt. Det är region Stockholm som planerar och ansvarar för kollektivtrafiken och kommunen har inte rådighet över kommande förändringar”. Vi menar att detta inte duger; det är inte godtagbart (för kommunen) att så enkelt frånhända sig ansvaret för att situationen löses på ett bra sätt. Och om det inte löses så anser vi, på fullt allvar, att utbyggnaden av Sandviken bör pausas tills en lösning åtminstone är i sikte – vilket den inte är i dagsläget!
Beträffande teknisk försörjning är vi tillfreds med de VA-lösningar som anges – dvs de som tidigare beslutats i samband med Sandviken Etapp 1 och 2, nämligen kommunalt VA anslutet till Himmerfjärdsverket. Vad gäller värme föreslås nu samma ”lösning” som beträffande Sandviken Etapp 1 och 2, dvs ingen fjärvärmeanslutning utan istället att de boende kan få värme genom egna lösningar typ sol-/jord-bergvärme eller värmepump. Det är bra. Vi noterar här att jämfört med motsvarande skrivningar för de Etapp 1 och 2 så nämns nu även solvärme (som vi tolkar innefattar lösningar baserade på solceller och/eller solfångare). Det är utmärkt förstås! Bra också förstås att det anges att uppvärmning inte bör ske med direktverkande el eller fossila bränslen – även om vi tycker att det ska stipuleras, dvs att ”bör” ersätts med ”ska”. Men vi är medvetna om att det skulle strida mot gällande regelverk och därför inte är möjligt. I vårt yttrande för Etapp 2 föreslog vi att det eventuellt skulle kunna tillfogas någon skrivning om möjligheten att använda skogsbränsle (vilket tidigare nämnts) – inte som ett alternativ utan som en vägledning av hur bruket av sådana i så fall borde ske. Men kanske är det lika bra att, som nu, förbigå detta med tysnad (för att ”inte väcka den björn som sover”).
Slutligen noterar vi att den del av det ursprungliga området som är utpekat som jordbruksmark av jordbruksverket nu tagits bort från planområdet. Det är såklart utmärkt, och är för övrigt i full överensstämmelse med vad som anges för jordbruksmark i samrådsförslaget till ”Framtid Södertälje – Översiktsplan 2050”: det vill säga att sådan mark i princip inte ska exploateras.
Vårt yttrande i sin helhet finns här.
Underlagen finns här: https://www.sodertalje.se/detaljplan/bjornfoten1_54
2025-03-10 Täkt- och återvinningsverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken inom del av fastigheten Sjuenda 2:1 i Södertälje kommun
Bakgrund: Scandinavian RoadConstruction AB har hos Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län ansökt om tillstånd till täkt- och återvinningsverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Bolaget avser att bedriva verksamheten inom del av fastigheten Sjuenda 2:1 i Södertälje kommun. Ansökan omfattar uttag av totalt 400 000 ton berg och morän, med ett årligt maximalt uttag av 200 000 ton samt återvinning av totalt 60 000 ton schaktmassor under fyra år. Verksamheten omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt ansökan består miljöpåverkan från verksamheten bland annat av buller och utsläpp till vatten.
Vårt yttrande inleds med att vi tidigare har avgett synpunkter i detta ärende, nämligen i det yttrande vi lämnade till Täkt och Miljö den 2024-06-20 i samband med avgränsningssamrådet. Där efterfrågade vi kompletteringar i form av inventeringar av flora och fauna på plats, utförda av experter. Den naturvårdsinventering (Tingvall/Pighous Production) som utfördes under hösten 2024 är en ansats till detta. Den är dock mycket översiktlig och enligt vår mening inte tillfyllest. Vi ifrågasätter därför att naturvärdesinventeringen har gjorts i enlighet med de synpunkter vi anförde i våra synpunkter i samband med avgränsningssamrådet. Närboende till den föreslagna bergtäkten har sammanställt och anfört utförliga och delvis helt avvikande inventeringar av bland annat faunan; vilka nyligen delgivits oss.
Vattenhanteringen beskrivs ytterst översiktligt och kortfattat. Vad gäller till exempel det tillrinnande ytvattnet så skriver MKBn bara att ”det kommer att filtreras genom täktbotten innan det leds till sedimentationsdammen. Dammen förses med oljefälla. Placering framgår av Täktplanen. Därefter leds vattnet via översilning till befintligt dike som leder österut mot Moraån-Ogaån.” Det anges vidare att ”Provtagning av utgående vatten kommer att ske i enlighet med kontrollprogrammet”. Vi menar att detta viktiga ämne måste utredas betydligt bättre – och att den provtagning som nämns måste kompletteras med uppgifter om de krav som ställs vad gäller förekomster och halter av olika ämnen, slam med mera efter angiven filtrering och silning.
När det gäller tidsutdräkten för täkt och efterarbete så har denna nu utökats jämfört med det underlaget som delgavs inför avgränsningssamråd. Önskemålet är fortfarande att bryta 400 000 ton totalt och maximalt 200 000 ton per år. Men tiden som anges i den nu aktuella ansökan är 2 år för projektet samt 2 år för efterarbetet. Detta avviker från uppgifterna i avgränsningssamrådet. Vi noterar också att det i ansökan står att ”Sammanlagd tillståndstid minst 4 år från lagakraftvunnet tillstånd”. Den totala tiden för verksamheten vid bergtäkten har alltså utökats betydligt jämfört med den som tidigare angavs. Detta förfarande är vi synnerligen kritiska till eftersom det ju ändrar förutsättningarna för hela projektet.
Med detta sagt menar vi att det under alla omständigheter är rimligt att kräva en maximal tid på 2 år för själva brytningen och en sammanlagd maximal tillståndstid för all verksamhet från lagakraftvunnet tillstånd. Om inte tidsutdräkten för brytningen preciseras riskerar denna att dra ut på tiden då endast det maximala uttaget av volymen bergmaterial per år har angetts. Själva tiden för både brytning samt för avveckling och efterbehandling är ju viktig för att begränsa störningarna på naturen och för närboende. Dessutom påverkas ju tillgängligheten till området – för såväl allmänhet som djur!
I ansökan anges att det endast behövs drygt 100 000 ton (anges som ”minst 100 000 ton” i ansökan) för att försörja själva vägombyggnadsprojektet som avser väg 57. Resten, det vill säga cirka 100 000 ton per år, dvs. den övervägande delen av uttaget av bergmaterial, ska enligt ansökan ”förse den lokala marknaden med bergkrossprodukter”. Genomsnittligt transportavstånd anges till 2-9 km för själva vägombyggnadsprojektet. Transportarbetsbesparingen blir betydande sägs det i ansökan. Utöver detta ska täkten alltså försörja ett lokalt, allmänt behov med cirka 200 000 ton bergmaterial! Hur säkerställs att detta sker på ett hållbart sätt? Argumenten för detta större behov av brytning är svaga. Att det skulle bli en betydande transportbesparing för detta betydligt större uttag för lokala behov sägs men förklaras inte (bilaga K1 i ansökan).
Slutligen vill vi ifrågasätta lämpligheten i att samma företag (Täkt och Miljö) som står bakom ansökan också har utfört MKB:n (på uppdrag Scandinavian RoadConstruction AB). Detta förefaller oss mycket märkligt; vi har under åren engagerat oss i ett stort antal ansökningar och kan inte erinra oss att vi varit med om detta tidigare. (Risk för ”jäv”?)
Vårt yttrande i sin helhet finns här.
Underlagen kan under tiden fram till och med 31 mars 2025 laddas ner via denna länk : https://filskick.lansstyrelsen.se/message/T20YygHEKEdTrkyGmgBfJE. Dokumenten vart och ett finns också här nedan (dock ej samrådsredogörelsen som är på hela 21 MB. Det kan erhållas via mail efter begäran hos stockholm@lansstyrelsen.se alternativt sodertalje-nykvarn@naturskyddsforeningen.se.
1.5 Miljökonsekvensbeskrivning,pdf
10.1 Svar_Kompletteringsbegäran_Sjuenda
10.2 Bil_K1_Behov-Tillgång-Hushållning (1)
10.5 Bil_K4_Masshanteringsplan
10.6 Bil_K5_Markmiljöundersökning
10.7 Bil_K6_Sjuende_2_1_Täktplan_med_gränsmärken
Samrådsredogörelse avseende samråd i samband med ansökan om täkttillstånd för projekttäkt (OBS – detta är bara ett kort utdrag: nämligen inledningen. Hela samrådsredogörelsen är 21 MB, vilket är för stort för att publicera här. Den finns tillgänglig via denna länk till och med 31/3: https://filskick.lansstyrelsen.se/message/T20YygHEKEdTrkyGmgBfJE
Följande remiss/er hade vi inte möjlighet att yttra oss över:
2025-02-23 Granskning Gerstaberg kopplingscentral, en del av Ostlänken i Södertälje kommun
Ärendet Gerstaberg kopplingscentral var ute på granskning till 2025-02-23. (Ärende: TRV 2023/101982).
Handlingarna för Gerstaberg kopplingscentral finns tillgängliga bland Ostlänkens dokument. Ni hittar dem under rubriken Södertälje och Aktuella handlingar: Järnvägsplan.
Dokument för Ostlänken – Bransch
Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn har lämnat synpunkter i tidigare samrådsskeden, senast 2024-03-04 Kompletterande samråd Gerstaberg kopplingscentral Ostlänken, Södertälje kommun. Yttrandet återfinns under Remisser Södertälje 2024 eller kan alternativt laddas ner här: https://sodertalje.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/238/2024/03/Yttrande-Naturskyddsforeningen-Gerstaberg-kopplingscentral-TRV2023-101982-2024-03-04.pdf . Där anför vi följande: ”Efter att ha studerat de tre föreslagna alternativen A, B och C har vi funnit att alternativ A har så stora nackdelar jämfört med de andra alternativen att det inte bör komma ifråga”. Att nu slutligen B valts är vi således, ur den synpunkten, relativt nöjda med.