Remisser Södertälje 2025

Vi är remissinstans i bland annat planärenden som berör natur och miljö inom Södertälje och Nykvarn. Vi är också instans i samråd vad gäller ansökningar/anmälningar enligt Miljöbalken (bl a 4 kap. MB, 6 kap. MB, 9 kap. MB). Det kan t ex röra tillstånd för avfallshantering, bergtäkter, farligt avfall, hamnverksamhet, vattenverksamhet, krossverksamhet …

Remissansvarig för Södertälje är Lars Ljungdahl. Vi vill gärna att medlemmar och även andra med kunskaper och synpunkter avseende ärendena hör av sig till oss, gärna via e-post sodertalje-nykvarn@naturskyddsforeningen.se

 

Aktuella ärenden:

2025-04-30 Detaljplan för del av Jumsta 3:1 och Tveta-Valsta 4:1 (Dnr SBN 2019/001782)

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av industri- och logistikanvändning. Inom del av området medges även centrumändamål samt drivmedel. Ett genomförande av detaljplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen bedöms vara förenlig med översiktsplanen. Synpunkter på förslaget ska senast den 30 april 2025 ha inkommit till sbk.plan@sodertalje.se

Plankarta, planbeskrivning, utredningar och miljökonsekvensbeskrivning kan laddas hem från www.sodertalje.se/detaljplan/jumstatvetavalsta

2025-04-21 Granskning detaljplan Floretten 1 och del av Östertälje 61:2 (SBN 2017/002679)

Ett förslag till detaljplan för Floretten 1 och del av Östertälje 61:2 har upprättats av samhällsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att skicka ut förslaget på granskning. Under samrådet inkom yttranden från remissinstanser, sakägare och övriga berörda. De yttrandena samt kommunens ställningstaganden till det som framförs där går att läsa i samrådsredogörelsen som finns på vår hemsida (se länken nedan). Efter samrådet har planförslaget reviderats och ställs nu ut för granskning. Detaljplanens syfte är att möjliggöra ca 230 bostäder längs Viksängsvägen på mark som idag huvudsakligen avser småindustriändamål och park.

Underlagen finns här: www.sodertalje.se/detaljplan/floretten

Samhällsbyggnadskontoret har vägt inkommande yttranden och anpassat förslaget med hänsyn till dessa. Planhandlingarna har genomgått större ändringar inför granskning. Plankartan har bland annat uppdaterats med bestämmelser för att säkerställa hantering av identifierade risker och störningar. Det västra kvarterets byggnadsarea har minskat. Det östra kvarteret utformas som tre punkthus i stället för tidigare lamellhus. Bebyggelseutformningen har genomgått en omfattande bearbetning. Ett E-område för transformatorstation planeras i planområdets norra delar.

Synpunkter på förslaget ska senast den 21 april 2025 ha inkommit till sbk.plan@sodertalje.se

Vi har avgett följande yttrande i det tidigare samrådsskedet (2021): https://sodertalje.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/238/2021/11/Yttrande-Naturskyddsforeningen-Detaljplan-Floretten-1-och-del-av-Ostertalje-61-2-Dnr-SBN-2017-02679-2021-08-20.pdf

Föreningen har under 2025 hittills avlämnat följande skrivelser och yttranden:

2025-04-11 Samråd förslag till detaljplan för Karleby 2:9 m fl Igelstaverket

Detaljplanens syfte är att möjliggöra för och säkerställa utveckling av Igelstaverkets verksamhet och möjliggöra ett förbättrat skalskydd, möjliggöra koldioxidseparering, utöka befintliga Igelstahamnen och tillskapa nya angöringsmöjligheter för lossning av koldioxid samt rätta till planstridiga åtgärder. Vidare ska trafiksituationen på Nynäsvägen mellan Igelstaverket och Igelstahamnen anpassas till verksamhetens krav. Vilket medför att en ny sträckning av Nynäsvägen öster om Igelstaverket prövas samtidigt som en gång- och cykelväg förbi Igelstaverket ska möjliggöras. Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglag (2010:900) i sin lydelse från 2 januari 2015, genom utökat förfarande (PBL 5 kap. 7§).

Här några utdrag ur föreningens yttrande:

Vi är inte negativa till CCS-teknik som metod att avskilja koldioxid. Dock innebär en CCS-anläggning vid Igelsta enligt förslaget så stora negativa konsekvenser för allmänhet, natur, biologisk mångfald och Södertäljes arv som sjöfartsstad att den är olämplig. Därför avstyrker vi ett genomförande.

Förslaget till detaljplan innebär att det ska anläggas en ny bil-, cykel- och gångväg på östra sidan, i princip längs den nuvarande grusvägen, och därmed ta mark i anspråk från den redan smala spridningskorridoren mellan Igelstaanläggningen och AstraZenecas anläggning. Den nuvarande spridningskorridoren, om än smal, fungerar idag som en anslutning till naturen bortom AstraZeneca (Gärtuna, Skarlunda m fl) samt i någon mån till stränderna vid Hall liksom naturen österut. Dessa områden utnyttjas flitigt för friluftsliv och rekreation. Här finns en elbelyst motionsslinga, väl använd av allmänheten, i synnerhet närboende, såväl som av personal vid AstraZeneca (vars fritidsanläggning har direkt anslutning till naturen), fritidsskolan och elever vid Vittraskolan. Bland närboende idag finns boende vid Igelsta strand, Igelsta, Hästhagen, Viksängen, Jägmästaren och Fornhöjden. Bara dessa omfattar idag om ett befolkningsunderlag om flera tusen personer. Det blir också allt fler närboende; hundratals bostäder för totalt över tusen personer planeras vid Viksängen/Floretten, Jägmästaren och Fornhöjden!

Den föreslagna nya dragningen av Nynäsvägen (två alternativ) innebär därmed något radikalt annorlunda än den nuvarande grusvägen. Grusvägen har idag uppskattningsvis 10-20 fordonsrörelser, nästan bara personbilar, (lågfart) per timme dagtid. Den nya vägen blir en allmän, tvåfilig, belagd väg som ska hantera över 2000 fordonsrörelser per dygn; dagtid uppskattningsvis 100-200 per timme! Förutom personbilar blir det även tung trafik! Därtill utlovas en (separat?) cykel- och gångbana, vilket förstås är bra – men det är enkelt att förstå hur liten plats det blir för friluftsliv och rekreation när dessa bil-, cykel- och gångvägar anläggs!

Föreningens yttrande avslutas med tillägget att om en del av verksamheten kan flyttas över till den nuvarande oljehamnens område (tvärsöver Igelstafjärden), om ingen ny väg byggs öster om anläggningen (dvs den nuvarande grusvägen blir kvar), om allmänhetens fortsatta tillgång till stranden och den del av skogsområdet som blir kvar söder om det som behövs för en (utrymmesmässigt reducerad) CCS-anläggning värnas så är vi beredda att göra ett nytt ställningstagande.

Föreningens yttrande i sin helhet finns här: Yttrande Naturskyddsföreningen Samråd detaljplan för Karleby 2-9 m fl Igelstaverket i Södertälje (Dnr SBN 2018002176)

Underlagen finns här.

 

2025-03-11 Detaljplan för del av Björnfoten 1:54 (tidigare i planområdet för Sandviken Etapp 2)

Bakgrund: Ett förslag till detaljplan för del av Björnfoten 1:54 har upprättats av samhällsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för ett attraktivt bostadsområde i lantlig miljö. Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglag (2010:900) i sin lydelse från 2 januari 2015, genom utökat förfarande (PBL 5 kap. 7§).

Vårt yttrande inleds med att säga att vi inte har haft möjlighet att mer än i delar studera planhandlingarna, inkl utredningarna och tillhörande underlag. På basis av det vi trots allt hunnit ta del, en del på djupet, annat mera översiktligt, vill vi ändå säga att detta sammantaget förefaller som ett synnerligen gediget underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut för projektets fortsättning. Vi har tidigare avlämnat yttranden avseende såväl Sandviken Etapp 1 som Sandviken Etapp 2 och har därmed ganska goda kunskaper om hela Sandvikenområdet och de övergripande planerna för detta. Merparten av de synpunkter vi framfört i dessa yttranden är giltiga även denna gång och vi uppmanar därför till att ta del av dessa yttranden för en samlad översikt över våra synpunkter beträffande Sandviken.

Vi vill ändå här upprepa, och därmed betona, något av det vi framförde i de nämnda yttrandena. Det gäller bland annat bristen på säkra förbindelser för gående och cyklister i Sandvikenområdet. Vi ser följaktligen positivt på det nu framlagda förslaget om att anlägga ”en ny gång- och cykelväg längs Sandviksvägen i det pågående detaljplanearbetet för Sandviken, etapp 2”. Vi ser givetvis även positivt på att önskemålen om en gång- och cykelväg till Underåsbadet från Sandviken (det som i underlagen för Etapp 2 beskrevs som ”en genare väg till Ekeby”) nu äntligen tycks ha fått acceptans.

I vårt yttrande över Etapp 2 så noterade vi att planförslaget visserligen uppmärksammade behovet av allmänna kommunikationer men också att det ”saknas förslag på konkreta åtgärder för att på kort sikt komma till rätta med situationen”. Vi skrev vidare att det ”helt enkelt inte (är) acceptabelt att de närmaste kollektiva förbindelserna (året runt) finns på avstånd mellan 1 km och upp till 3 km. ’Orten’ kommer därmed att fortsätta att vara i det närmaste totalt bilberoende. Vad gäller denna situation skriver planförslaget för Björnfoten 1:54 helt sonika bara att ”kommunen arbetar för att få till andra kollektivtrafiklösningar på sikt. Det är region Stockholm som planerar och ansvarar för kollektivtrafiken och kommunen har inte rådighet över kommande förändringar”. Vi menar att detta inte duger; det är inte godtagbart (för kommunen) att så enkelt frånhända sig ansvaret för att situationen löses på ett bra sätt. Och om det inte löses så anser vi, på fullt allvar, att utbyggnaden av Sandviken bör pausas tills en lösning åtminstone är i sikte – vilket den inte är i dagsläget!

Beträffande teknisk försörjning är vi tillfreds med de VA-lösningar som anges – dvs de som tidigare beslutats i samband med Sandviken Etapp 1 och 2, nämligen kommunalt VA anslutet till Himmerfjärdsverket. Vad gäller värme föreslås nu samma ”lösning” som beträffande Sandviken Etapp 1 och 2, dvs ingen fjärvärmeanslutning utan istället att de boende kan få värme genom egna lösningar typ sol-/jord-bergvärme eller värmepump. Det är bra. Vi noterar här att jämfört med motsvarande skrivningar för de Etapp 1 och 2 så nämns nu även solvärme (som vi tolkar innefattar lösningar baserade på solceller och/eller solfångare). Det är utmärkt förstås! Bra också förstås att det anges att uppvärmning inte bör ske med direktverkande el eller fossila bränslen – även om vi tycker att det ska stipuleras, dvs att ”bör” ersätts med ”ska”. Men vi är medvetna om att det skulle strida mot gällande regelverk och därför inte är möjligt. I vårt yttrande för Etapp 2 föreslog vi att det eventuellt skulle kunna tillfogas någon skrivning om möjligheten att använda skogsbränsle (vilket tidigare nämnts) – inte som ett alternativ utan som en vägledning av hur bruket av sådana i så fall borde ske. Men kanske är det lika bra att, som nu, förbigå detta med tysnad (för att ”inte väcka den björn som sover”).

Slutligen noterar vi att den del av det ursprungliga området som är utpekat som jordbruksmark av jordbruksverket nu tagits bort från planområdet. Det är såklart utmärkt, och är för övrigt i full överensstämmelse med vad som anges för jordbruksmark i samrådsförslaget till ”Framtid Södertälje – Översiktsplan 2050”: det vill säga att sådan mark i princip inte ska exploateras.

Vårt yttrande i sin helhet finns här.

Underlagen finns här: https://www.sodertalje.se/detaljplan/bjornfoten1_54

 

2025-03-10 Täkt- och återvinningsverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken inom del av fastigheten Sjuenda 2:1 i Södertälje kommun

Bakgrund: Scandinavian RoadConstruction AB har hos Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län ansökt om tillstånd till täkt- och återvinningsverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Bolaget avser att bedriva verksamheten inom del av fastigheten Sjuenda 2:1 i Södertälje kommun. Ansökan omfattar uttag av totalt 400 000 ton berg och morän, med ett årligt maximalt uttag av 200 000 ton samt återvinning av totalt 60 000 ton schaktmassor under fyra år. Verksamheten omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt ansökan består miljöpåverkan från verksamheten bland annat av buller och utsläpp till vatten.

Vårt yttrande inleds med att vi tidigare har avgett synpunkter i detta ärende, nämligen i det yttrande vi lämnade till Täkt och Miljö den 2024-06-20 i samband med avgränsningssamrådet. Där efterfrågade vi kompletteringar i form av inventeringar av flora och fauna på plats, utförda av experter. Den naturvårdsinventering (Tingvall/Pighous Production) som utfördes under hösten 2024 är en ansats till detta. Den är dock mycket översiktlig och enligt vår mening inte tillfyllest. Vi ifrågasätter därför att naturvärdesinventeringen har gjorts i enlighet med de synpunkter vi anförde i våra synpunkter i samband med avgränsningssamrådet. Närboende till den föreslagna bergtäkten har sammanställt och anfört utförliga och delvis helt avvikande inventeringar av bland annat faunan; vilka nyligen delgivits oss.

Vattenhanteringen beskrivs ytterst översiktligt och kortfattat. Vad gäller till exempel det tillrinnande ytvattnet så skriver MKBn bara att ”det kommer att filtreras genom täktbotten innan det leds till sedimentationsdammen. Dammen förses med oljefälla. Placering framgår av Täktplanen. Därefter leds vattnet via översilning till befintligt dike som leder österut mot Moraån-Ogaån.” Det anges vidare att ”Provtagning av utgående vatten kommer att ske i enlighet med kontrollprogrammet”. Vi menar att detta viktiga ämne måste utredas betydligt bättre – och att den provtagning som nämns måste kompletteras med uppgifter om de krav som ställs vad gäller förekomster och halter av olika ämnen, slam med mera efter angiven filtrering och silning.

När det gäller tidsutdräkten för täkt och efterarbete så har denna nu utökats jämfört med det underlaget som delgavs inför avgränsningssamråd. Önskemålet är fortfarande att bryta 400 000 ton totalt och maximalt 200 000 ton per år. Men tiden som anges i den nu aktuella ansökan är 2 år för projektet samt 2 år för efterarbetet. Detta avviker från uppgifterna i avgränsningssamrådet. Vi noterar också att det i ansökan står att ”Sammanlagd tillstånds­tid minst 4 år från lagakraftvunnet tillstånd”. Den totala tiden för verksamheten vid bergtäkten har alltså utökats betydligt jämfört med den som tidigare angavs. Detta förfarande är vi synnerligen kritiska till eftersom det ju ändrar förutsättningarna för hela projektet.

Med detta sagt menar vi att det under alla omständigheter är rimligt att kräva en maximal tid på 2 år för själva brytningen och en sammanlagd maximal tillståndstid för all verksamhet från lagakraftvunnet tillstånd. Om inte tidsutdräkten för brytningen preciseras riskerar denna att dra ut på tiden då endast det maximala uttaget av volymen bergmaterial per år har angetts. Själva tiden för både brytning samt för avveckling och efterbehandling är ju viktig för att begränsa störningarna på naturen och för närboende. Dessutom påverkas ju tillgängligheten till området – för såväl allmänhet som djur!

I ansökan anges att det endast behövs drygt 100 000 ton (anges som ”minst 100 000 ton” i ansökan) för att försörja själva vägombyggnadsprojektet som avser väg 57. Resten, det vill säga cirka 100 000 ton per år, dvs. den övervägande delen av uttaget av bergmaterial, ska enligt ansökan ”förse den lokala marknaden med bergkrossprodukter”. Genomsnittligt transportavstånd anges till 2-9 km för själva vägombyggnadsprojektet. Transportarbetsbesparingen blir betydande sägs det i ansökan. Utöver detta ska täkten alltså försörja ett lokalt, allmänt behov med cirka 200 000 ton bergmaterial! Hur säkerställs att detta sker på ett hållbart sätt? Argumenten för detta större behov av brytning är svaga. Att det skulle bli en betydande transportbesparing för detta betydligt större uttag för lokala behov sägs men förklaras inte (bilaga K1 i ansökan).

Slutligen vill vi ifrågasätta lämpligheten i att samma företag (Täkt och Miljö) som står bakom ansökan också har utfört MKB:n (på uppdrag Scandinavian RoadConstruction AB). Detta förefaller oss mycket märkligt; vi har under åren engagerat oss i ett stort antal ansökningar och kan inte erinra oss att vi varit med om detta tidigare. (Risk för ”jäv”?)

Vårt yttrande i sin helhet finns här.

Underlagen kan under tiden fram till och med 31 mars 2025 laddas ner via denna länk : https://filskick.lansstyrelsen.se/message/T20YygHEKEdTrkyGmgBfJEDokumenten vart och ett finns också här nedan (dock ej samrådsredogörelsen som är på hela 21 MB. Det kan erhållas via mail efter begäran hos stockholm@lansstyrelsen.se alternativt sodertalje-nykvarn@naturskyddsforeningen.se.

1 Ansökan (1)

1 Ansökan etjänst

1.4 Teknisk beskrivning

1.5 Miljökonsekvensbeskrivning,pdf

1.8 Täktplan med koordinater

1.9 Bullerutredning (2)

1.10 Naturvärdesinventering

1.11 Ekonomisk säkerhet

1.12 Riskanalys (1)

1.13 Kulturmiljöutredning

1.14 Geologisk bedömning10 Komplettering etjänst

10 Komplettering etjänst

10.1 Svar_Kompletteringsbegäran_Sjuenda

10.2 Bil_K1_Behov-Tillgång-Hushållning (1)

10.5 Bil_K4_Masshanteringsplan

10.6 Bil_K5_Markmiljöundersökning

10.7 Bil_K6_Sjuende_2_1_Täktplan_med_gränsmärken

Samrådsredogörelse avseende samråd i samband med ansökan om täkttillstånd för projekttäkt (OBS – detta är bara ett kort utdrag: nämligen inledningen. Hela samrådsredogörelsen är 21 MB, vilket är för stort för att publicera här. Den finns tillgänglig via denna länk till och med 31/3: https://filskick.lansstyrelsen.se/message/T20YygHEKEdTrkyGmgBfJE

 

Följande remiss/er hade vi inte möjlighet att yttra oss över:

2025-02-23 Granskning Gerstaberg kopplingscentral, en del av Ostlänken i Södertälje kommun

Ärendet Gerstaberg kopplingscentral var ute på granskning till 2025-02-23. (Ärende: TRV 2023/101982).

Handlingarna för Gerstaberg kopplingscentral finns tillgängliga bland Ostlänkens dokument. Ni hittar dem under rubriken Södertälje och Aktuella handlingar: Järnvägsplan.

Dokument för Ostlänken – Bransch

Naturskyddsföreningen i Södertälje-Nykvarn har lämnat synpunkter i tidigare samrådsskeden, senast 2024-03-04 Kompletterande samråd Gerstaberg kopplingscentral Ostlänken, Södertälje kommun. Yttrandet återfinns under Remisser Södertälje 2024 eller kan alternativt laddas ner här: https://sodertalje.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/238/2024/03/Yttrande-Naturskyddsforeningen-Gerstaberg-kopplingscentral-TRV2023-101982-2024-03-04.pdf . Där anför vi följande: ”Efter att ha studerat de tre föreslagna alternativen A, B och C har vi funnit att alternativ A har så stora nackdelar jämfört med de andra alternativen att det inte bör komma ifråga”. Att nu slutligen B valts är vi således, ur den synpunkten, relativt nöjda med.